öfwa fommunalrådemedlemmarne en afgjord och ständig inflytelse öfwer den grupp af walmän, som de närmast företräda J aflägsna bergsbyar, hmilka ligga liksom utestangda från werlden, är det kommunalrådmannen, fom medför de politiha nyheterna, för hwarje gång han återwänder från bygdens hufwudort, och walmännen följa troget hans mening oc råd. Han gör upfslaget till alt, han upsätter inlagor, eller utwerkar hos ortörmannen lindring i bördorna — han är regerinz gens fitta genljud, och i de nejder, hwilka aldrig hört talas om personlig eller opersonlig sjuårsmakt, och organisation med eller utan republikens utropande såsom faststäld statsform, där är han den högsta myndighetens sista ombud. Republikanernas seger mid dessa fommunalrådswal wardt större än wäntats. För att rätt up: slatta republikanernas framgång bör man ihäg: komma, att walen denna gång egt rum i enlighet med de nya af nationalförsamlingen utarbetade stadgar, af hwilka man hoppades battre utfigter för de s. k. konservative, samt att wederbörande bade på förhand från wallistorna utstrukit få många namn fom lät fig göra utan att gå lagen alt för hårdt på lifwet. Ett telegram till Daily News upräknar mer än 80 större och mindre ftäder, där republikanernas lifta segrat, i de flesta fall med ofantlig röstöfwerwigt. Åtssillige s. k. konservativa rikodagomän, fom warit ledamöter af fommunal: rad, aterwaldes denna gäng ide. Många borg: mastare och ortförestandare, fom regeringen hade aflägsnat fran deras förtroendetjänner, hafwa sina namn främsst på de segrande linorna Jndependance belg säger, att dessa kommunalrådswal äro en af de största walsegrar, fom den repuvli fanifa meningen i Frankrike någonsin wunnit. Hwad malen i de sma landtkommunerna widfommer, känner man ännu ide med wisshet, hwilken färg de bära; men till regeln göra de intet ansprak på att hafwa polititt betydelse. J Frankrike har emellertid en politisk meningsyttring, fom utfaller mot det mid ftatsrodret wa: tande partiet, helt andra följder än i England och andra land. De styrande i Frankrike draga däraf ej den slutsats, att de sakna landets förtros ende och böra wika för män, hwilkas asigter stå bättre i samklang med landets sinnesstamning; utan de se i sitt nederlag endast ett ytterligare stal att med alla medel motsåtta fig den segrande meningen. Det är detta olyäliga system eller brist på system, fom wållar, att de politisla fejderna i Frankrike antaga ett så förbittradt och waldsamt staplynne. Man upbygger hela statslifwet på all: manna röstrattens grundwal och gör pa samma gang alt för att slolmästra denna rätt och wisa förakt för dess utslag. Tyskland. Den 24 nov. framlades för tysla rifsdagen de tysta rättslipuingslagarne. Hufmwud: talaren i sammantradet war Larier, fom tackade förbundsregeringarne för detta wigtiga steg mot enhet i rattstipmngen i Tyrland, men därjamte starpt gransiade lagen om rattswasenders ordnande i ett föredrag på halfannan timme. Ett af förflar gets förnamsta brister wore den motsägelse, fom läge i, att man tillät hwarje sarstild nat att på satt, fom den för godt syntes, ftaffa fig domare, ehuru man antog en gemensam strafflag. Pa ett ställe krafdes en twåarig, pa ett annat ställe en fyraärig förberedelse för art få blifwa domare. Det gafwos ett badensislt, ett preussislt, ett jadsistt domareständ, och man wille dock hafwa en gemensam rått Talaren ansage, att man måste refrytera domarekåren från advokatståndet och på likartadt sätt ordna detta forhallande, så att do marena kunde utofwa sitt fall allestades i Ty land. Därjämte önsade han en förmioning of deras antal och en förhöjning af deras inkomster. Frame för alt borde dock enhet i rättsipningen införas, emedan detta woro den enda säkra kontrollen. Det more ett fullkomligt missförständ af domarens fällning att tro, der man beträmjade rättffipnirgen genom att iakttaga hemlighetsfullhet; härww för: blandade man domaren med polismakten. Poli: fen mäste naturligtwis föta i hemlighet updaga brott och örbrytare, men domarens wärf wore offentligt. Spanien. Orsaken till spanska regeringstrups pernas tillbakagang trots framgångarne wid Jvuns sages nu wara den, att Moriones lidit nederlag wid Pampelona. Till penäget påseende. J Rorrk. Tidn. läfes: Till en glad handlande här i siaden — hwilken aswen gör i tranor — sände bokhandlaren