Fundsvass d. 3 Desember. Då i wårt senafte torsdagsnummer, för d. 26 nov, wi gjorde of ett nöje af att med rättwist erkännande omnämna Upsala sparbanks siyrelses wäl betankta åtgärd att genom manadtliga res dogörelser bringa till allmänhetens tunstap bankens ftallning mid hwar manads slut, twekade wi ett ögonblick, innan wi togo oss friheten upmana Sundswalls sparbanks styrelse att följa det åberopade föredömet. Wi twekade, emedan wi togo för gifwet, att härwarande sparbants uplysta, slarp. sinniga od) på tidens teden aktgi wande styrelse siulle af sig sjalf hafwa kommit pa samma tanke, fom Upsalastyrelsen och att saledes det enda, fom ännu aterstode oafgjordt, wore tidsfrågan, när denna tanke wulle förweriligas: om tillafwentyrs redan i denna månad eler sörst med näfttoms mande nya ar. Jmellertid tänkte wi, att det dad rule wara til upmuntran för styrelsen, om den finge weta, att dep förmodade afsigt komme att till jrede stalla en allman, jtarkt berattigad önilan och darför afwen mötas af allmant bifall; och wi 1ogo of på den grund riheten tillropa styrelsen ett fulltomligen oegennyttigt och upriktigt wånligt bisallsord. Wi gjörde detta få mydet hällre, fom mi därmed blott tillämpade på denna stads fparbank hwad regeringene egen tidning onfett för alla sparbanfer sardeles andamalsenligt. Tune jig då den det kan mår forwåning och häpnad, da wi unno ej blott wara bewetelsegrunder utan oc wart hufwudyrkande, just det wäsendtliga af hwad w sagt få utan all reson missförstadda, fom de blifwit, enligt hwad fom framgår af en i Sunds wallsposten för finl. tisdag intagen slrifwelse, bwil: fen wisserligen, hur den och må betraktas, rakat spå wilomägar. Serifwelsen lyder ordagrant få Här: Fil Red. av Sundswalls Tidning Rya Norrl. Korrespondenten. Med anledning af i Eder tidning uttalad önskan om munadsupgifter från sparbanken, får jag up: lysa, ywad Ni oesyanerligt nog ej lyckats få reda på, att dylika upgister under nära tre ar månadt: ligen delgifwita Sundswalls:porten, hwarur Ni således kunnat aftryda de samma. Sparbankskamreraren. Om mi här til en dorjan anmarka det mera än egendomliga dari, att ett till oss stäldt (adress: seradt) bref kommit war arade yrkesbroder tillhanda och af honom walwilligt befordrats till mår kannedom på annat fatt än det, fom enligt wart formenande bort ligan narmast till hands, få frer detta endaft på det att allmänheten ej må före: stalla fig, ett wi wagrat offentliggöra denna Na: murligtwis för mår tofaretrets afsedda uplysande strijwelse. Så har imellertid ej warit händelsen; wi ha ej haft gladjen mottaga herr Sparbants: kamrerarens uplysning förr än wi sago den i S. P. och wi funna sörsakra, att mi ej fule lagt något det ringaste hinder i mwägen för dess inrymmande i wåra spalter. Wi fule tvärt om anjett of fylc dige att lata det pastadda ljuset lysa alt hwad bet förmått, få fom wi od i dag bidraga dartill, att def fralar tranga afwen till wara lasare, de där formodligen sola wara af oss missledda. Wi äro dock siyldige bade saken och oh själfwe, att något närmare gransta den förmenta uplyss ningens ljusstyrka : Sparbantskamreraren finner det besynnerligt nog att wi ej lyckats få reda på, att dylika up: