Sundsvalls tidning – 26 november 1874, sida 3

fällas. Fran utlandct. Frankrike. Den franskfa krigsministern, gene ral Cissey, gör ytterligare ansträngningar för att påstynda de nya fästningsanläggningarna wid Paris. Frankrikes andra stad, Lyon, kommer att förwandlas till en fästning af första rangen och det område, där Rhone och Saone flyta tillsamman och som kan anses för nyckeln till södra Frankrike, stall sättas i det kraftigaste förswarstillständ. J Paris hade den bonapartiska meningsflocken firat fejsarinnan Eugenies namnsdag med stor högtidlighet men lär för öfrigt wara ganila oenigt inom fig. J synnerhet lär stort och allmänt missnöje råda mot Rouher, den fordom få kallade vicekejsaren. Huru meningsströmmen går inom folket wisar sig af följande sammanställning af innewarande års fylnadswal: 17 wal harwa egt rum. Af de lediga platserna woro fyra radikala; de hafwa alla återbesatts med radikale; tre woro af menstra midten; af dem har denna menighetoflock återwunnit twä, ett tillföll bonapartisterne; fyra orleanistiska rum woro lediga, i dem waldes twå republikaner och tå bonapartister; fem legitimistisla; de tillsöllo twå bonapartister och tre republikaner. Republikanerne hafwa alltså wunnit mest dernäst bonapartisterne; för legitimister och orleanister war hwarje ledigt rum tillika ett förloradt rum; fjuaramakten har endaft kunnat hjelpa till att genom drifwa bonapartisters wal. Allt sedan Thiers störtande för halft annat år sedan hafwa 28 fylnadswal egt rum, deraf 23 tillföllo republikanerna och fem bonapartisterna. Först på sista halfäret hafwa de senare börjat segra wid wal, dess för innan waldes idel repub eikaner. De radikale från Paris haimwa upstält följande program för de stundande stadsfullmäktigewalen: republiken utropas, belägringstillstand uphäfwes, regeringen återwänder till Paris, folkfunderiwisningen göres kostnadsfri och oashangig af presterslapet. — J fin sammankomst örliden lördag antogo Paris stadsfullmaktige ett förjlag att ogilla den lag, fom ger regeringen rätt att utnämna borg: mästare och ortföreständare. Tyskland. Grefwe Arnims andra häktning har mätt utomordentligt upseende i Berlin, och där kringfara många rygten om orsaken härtill. Bland annat berättas, att man kommit under fund med, att han har begagnat fig af fin inblick i rikskanslerens hemliga politik för att lemna fabinettet i St. Petersburg ytterst wigtiga meddelanden. Genom de arbeten, fom näfta år slola utföras för tysta flottans räfning, kommer denna att winna ide litet i styrka. Jcke mindre än fem panfarfres gatter skola då blifwa färdiga. Widare slola tre panfarfanonbåtar börjas, od) man hoppas att snart fullborda tre pansarkorvetter. Tre andra panfarkorvetter sta på stapeln, och till ännu tre ffola kölarne ströckas i Danzig på ett enslildt warf. Man bygger få många af detta flags fartyg, emeban de bart egna fig att stydda tysta sieppsfarten. En bresstri ware från Be:ln til ÅJournal des Dehats gifwer en tämligen mörk islildring af tillständet i Berlin, särdeles jäm ördt med för hallandena 1872. SHwilten högtid war det icke då, yttrar brefskrifwaren, och huru lätt kunde icke en främling hafwa trott sig forsatt till en öfwernaturlig werld, hwarest en få med sitt troll spö hade stapat en stad, befolkad med millionärer midt i en öken. Den gången hade högmod, pen ningebegär och njutningslystnad gjort alla männi for yra i hufwudet. Den lilla siraddaren i windås kupan och stoflickaren i strubben köpte hus och tomt i hopp om att förtjena 10.000 thaler, eller mer, i en enda omsattning, och spetulationen lyckades för somliga. Restaurationerna och wärdshusen woro hwarenda afton fullpackade med gifta man, som törstade efter champagne, medan deras hustrur antingen hemma eller i ett och annat cafeschantant lato fig nöjas med smörgås od) swagt öl; ty sadant är i merte ligheten det fom man har kallar familjelif. Från de högsta till de lagsta klasserna lefde alla i ett rus, under hwiltet de fem milliarderna oafbrutet glanste för ögonen. Nu är alt förandradt; om de sem milliarderna är det ide mera tal nu än om den snö som föll i fjol. Arbetarna hafwa för lorat lusten att göra åstriker, och deras tankar hwalfwa sig nu endast om huru de stola få någat at göra; de improviserade dampagne-hjeltarna halla anyo till godo med tunnt WBepbier, gatorna genom sandöknen utan ör Berlin slumra lungt i arkitekternas portföljer, och industripapperen saljas till spottpris, där de ide förwandlats till matulatur. Af de sista årens wälmaga återfå endast bittra minnen. Om man undantager hyrorna, fom redan for de sma lagenheterna sjuntit med en tredjedel, är alt fom hörer till lifwets nödtorft fortfarande lika dyrt fom den tiden, då hwar och en lefde i den indillningen att hans aranne war en rik man. Handeln, som förtaait