undantag för: a) rekognitionsskogar samt sädan jord, hwilken, utan upodlingsskyldighet till följd af redan meddeladt beslut fall, emot erläggande af fattetöpeftilling och utgörande of grundskatt, til enftilde öfwerlåtas; börande, då uplatelse under enfrild eganderätt af dylik egendom franmdeles ster, köparen förpliktas att, jämte erläggande af statteköpessilling enligt nu gällande ftadganden, friföpa fig från styldigheten att utgöra grunditatt genom erläggande af en löseslilling, motswarande femton gån: ger grundssatternas belopp; b) sadana stogsomräden, fom tilldelas sågwerk i de norra länen i ersattning för privilegierad stocksångst; börande dessa omraden icke widare til hemman indelas, utan, enligt hittils gällande ftadganden, alltid asättas slogsränta, hwilken, i likhet med hwad beträffande redan åfatta dylika räntor här ofwan är sagdt, slall i räkenstaperne redomisas sasom arrendemedel; att redan asatt grundskatt, hwilken, först sedan asskrifningen börjat, efter ätnjutna frihetsar skall utgöras, ma den stattjtyldige eftergifwas; att sadane trakter a öfwerloppsmarkerna inom Stora Kopparbergs lan och de Norrlandsta länen, hwilka erbjuda ringa tillfällen till odling och, ware sig genom sitt läge i oregelbundna figurer inom och emellan byars od) utbrutna hemmans områ: den eller eljes genom fin särnilda beskaffenhet, icke äro lämpliga att såsom kronoparker bibehållas, alltid stola utan äsatt grundftatt åt den högitbjudande under eganderätt å auktion förfäljas, med förpliktelse för köparen, dels om marken är emot smörränta upläten fäbodelägenhet, att lemna inne hafwarne däraf ostörde i deras rätt till bete och nödigt bran le äfwensom till wirkesfängst för hus och hägnader, som för betesrättens begagnande äro behöfliga, dels oc att, i fråga om nyttjandes råtten till den å marken wärande stog wara unz derkastad enahanda bestämmelser, fom, i afseende på slog å stattehemman, upkommet af nybygge, hwilket hädanefter fran kronan uplätes, enligt k. förordningen 29 juni 1866 gälla för sådant hemmans egare. Wi skola i ett följande nummer meddela, hwad br Andersson föreslär i fråga om ruftningsoch roterings beswären. Norge. Återsänd ordensdekoration. AA det berättar, att prof. F. C. Schubeler oc) kons servatorn A. Blytt, hwilka båda sistl. wår deltogo i den internatonela botanisla kongressen i Florentz, blifwit utnämnda til riddare af italienita kronorden, men att professor Shibeler lärer hafwa ätersändt den honom tilldelade ordensdekorationen. En nordpolsexpedition, beftående af twå ång: fartyg, skall nasta wår afsandas af engelsta rege: ringen. Likbränning. J Dresden har man med myc fen spånning afwaktat det utslag, fom landstfonfistoriet, Sachsens högsta lutherska fyrkomyndighet, slulle asgifwa i frågan, huruwida likbränning är ett kristligt begrafningssätt eller ej. Urslaget har nu fallit: konsistoriet förbjuder presterstapet att biträda wid nagon litbranning. Enligt Dresdener SFournal ämnar inrikesministern på grund däraf hädanefter förbjuda al likbränning. Löjtnant Subovicz, fom wann wadet genom att på 14 dagar rida från Wien till Varis, är naturligtwis för närwarande dagens hjälte i alla jockeytlubbar. Han har erhällit hundradetals lydönsiningstelegram, däribland också från fin hems ort, det s. t. Kumanien i Ungern. Den i Pesth utkommande tidningen Reform berättar, att Subovicz altid warit en waghals och redan förut utfört en mängd dylika bedrifter. Sasom ;19-arig yngling deltog han i det nordamerikansta inbördestriget, i hwiltet han utmärfte fig genom många djärfwa företag. Det branta berget mid Ofen (Blodsberget) har han till följd af ett wad ridit upför med en ossodd hält; en annan gäng gick han langs med en farlig bergssluttning i Karpaterna en half mils wäg på få fatt, att han tog 3 fteg framåt och 2 till bafa; uti Italien kämpade han under Garibaldi wid Marsala; 1864 war han med österrikista hären i Slesvig och Futland och fall där genom fin ojämförliga uthallighet fåfom tryt: tare ha wa gjort österrikina befälhafwarne stort gagn. Den ungerssa tidningen pastar till och med att han mätte upseende i danfta lägret. Redan sasom gosse förwanade han alla genom att umma öfwer Theisfloden, dä drifisen war i full fart. Ef: ter triget 1866 egnade S fig åt häftdresfur, hwari ban sages hafwa nått stor färdighet. För Sefer Paschu, som eger slottet Bertholdstein i Steyer: mark, bar han på otroligt fort tid dresserat 6 i Utraine födda wilda, owanligt wadkra häflar Det berattas, att Subovicz. da han mar mycket ung, knadte 2 refben och att han sedan den tiden har 2 refben af häl Han wantas vm nägra dagar till baka till Wien och vall da blifwa föremål för fem ligheter i oslerrikia hufwudstadens sportkretsar. — J soammanhang härmed berättas af Riberte, att en ryn, i Paris warande sportsman slagit wad om, att han i en Eroita (rymt lätt waan)