Sundsvalls tidning – 24 november 1874, sida 3

Article Image
Her slinnede fra bakken den gamle odelå-glans ber fente änge gutten, at landet, det mar hans; Her bonde-jenten rödmed: Krist hjelpe mig dertil, ti i mit bjerte bor det, hwad flegt her komme wil. Tak, adelns sön og bondens, I gjorde felles sag, tak, bondens sön og adelns for denne ti-års-dag. Den gav fliat lys, at bonden begynner at forstå, at han sin tabte adel på odels-grun fan nå! J det tal, hwarmed Anker swarade på denna skål, förekom följande märkliga ställe: Ehuru genom födelse och upfostran icke fynnerligen lämplig till folkbögskolans gerning, hade han likwäl, genom hemmets kristliga inflydelse och genom sitt läringeförhållande till Grundtvig, drifwits till att göra ett försök, om han icke kunde werka något till gagn för sitt folk och till fpridning af sann uplysning. Som ett hinder hade han alltid tänt, att han gått i en latinskola, och ban kunde ide neka, att han ej hyste en smula agg till henne, ej där ör att han där (lidit någon orätt — twärt om — men emedan han genom att i lifwet pröfwa den bildning han där fått, mer och mer märkte, att denna bildning, långt ifrån att göra en man lämplig til folfets lärare, snarare förspilde de goda anlag, fom kunde fin: nas därför ... Dot hade han känt trängtan att lätta fitt hjerta genom att meddela den goda och sunda uplysning han, likasom Arweson, fått utansör latinskolan, och sålunda hade han och nämnde man enats om att göra ett försök med den första norska folkhögsko ans inrättande ... För dem hade det också warit lyckliga timmar, då de kände, att ordet hade framgång på deras läppar, når de märkte, att läringarnes hjertan, likasom deras egna, klappade af fröjd mid de stora minnen af hjeltars och ädle mäns lefnad, som de sökt frammana ur egna och ur andra folks häfder ... Med tron på norska folkets lyckliga framtid oh att hmwad Norge war, det skall det åter marda, en tro hmwarmed folkhögs skolan stär och faller, höjde talaren ett lefwe för Norges land och folk. Arwesen framhöll, att folkhögskolan räknar för en humudsak att göra ungdommen duglig til fosterlandets gagn. Härtill kräfwes, att man förstår sitt lands forntid och nutid, men framför alt kräswes kärleken till det, fom är för mer än wi, kärleken til fäderneslandet, hwarför utan all funskap fom minnes endast tjenar til medel åt egennyttan. Något måste man dock älska i denna werlden, och har man ej lärt att älffa något annat, älskar man fig sjelf, och allt utgår då på att i timlig mening gagna fig sjelf. Talaren återupkallade, minnet af den bortgågne skalden Ole Big, torparsonen. Han mar i Norge den före, fom tände högskolans tanka. Han gick bort, men hans ord glömdes ej; det war de orden, fom twå år senare wäckte tanken på att stifta den skola, hwars tioårsfest nu firades. Därefter talade hr Tommelstad för fruarne An: fer och Arwesen, fom mid fina mäns sida werkat oändligen mycket godt, med det ädla qwinnohjertats outtrötlighet och tålamod, för den goda saken. Anker höjde med ett gripande tal minnesbägaren för Sven Grundtvig. Yterligare följde skälar för skolans lärare, för minnena af skalderna Berge land och Winje för Norges skaldekonnung Björne stjerne Björnson för Reitan, för Gausdals högskola och Kristoffer Brun, ör Danmark fom folthög: stolornas södelsebygd, för Swerige; i förening med hwilket Norge fan och mil sträfwa, för Mugult Sohlmans minne o. s. w. Skalarne omwäxlade med sånger, til en del författade af närwarande f. d. lärlingar wid skolan. En icke obetydlig penninginsamling gjordes wid tillföllet till August Sohlmans enka och barn. Telegram från de festen deltagende, afsändes till Sverdrup, som hinrad att deltaga i festen hade sändt Sagatun fin helsning och til Björn: stjerne Björ fon, fom ännu wistas i Rom. Tele grammet till. den senare hade följande lydelse: Vi hilser dig på denne Dag med Tak for alt du gjorde For hvert et trofast Hammerslag mot Jotumpander hårde, men mest for alle gode Ord til Säd sor Norges Bondejord. Sjöfartsunderrättelser. 1874. : Ckr. 50. Bengal, Bädfiröm, afpår från Kartagena till Wefts indien. Nov. 3. Jon Sjödin, Sjöberg, anländ till Paranagna från Buenos Ayres.

24 november 1874, sida 3

Thumbnail