Sundsvalls tidning – 21 november 1874, sida 3

Fran utlandct. Tyska riksdagen. Schulze Delitch har med understöd af framstegsflocken ånyo framstält sitt sedwanliga förslag om arvode och refefojtnadsersättning åt riksdagsmedlewmarne. England. Gladstone för, i sin af oss redan omtalade stridsskrift mot vatikanen, talat på relis gionsfrihetsfrågan. Han förswarar utförligt fin egen politik i den religiösa frägan, nämligen sina liberala ätgärder mot de irländsta katolikerna, hwilka med släl kunde göra anspräk på fullständig fam wetsfrihet och borgerlig likställighet oberoende af det beelut, päfwen än fattade. Han mesgifwer att det liberala partiet förlorat mycket i folkets gunst och i offentligt inflytande, därför att det förfaktat sådana grundsatser; men det oaktadt Ywarten ångrar eller återkallar han något af det, fom siett för deras genomförande. Å andra fidan erkänner han likwål, att han ide längre fan uprätthålla den åsigt, som han hyllade före 1870, näm ligen att det ej fanns något i den romerita fatolikens tra, fom kunde göra det rådligt att ide medgifwa honom full rätt till åtnjutande af alla medborgerliga rättigheter; ty den romerita kyrkan bar åtminstone för närwarande gjort det för honom omöjligt att widhälla denna ståndpunkt. Nu beter det, att man först fall wara katholik och fe dan engelsman; händelse af en brytning mellan påäfwen och drottningen skall saledes den engelska katoliken böra taga parti för den förre. Hwilken politik bör man nu följa i framtiden? Man mår ste först och främst hafwa för ögonen, att det långsamt oc lugnt genomförda politista lifaberattigandet, fom gifwer at en och hwar utan af seende på trosbekännelse tillträde till parlamentet utgör en af hörnstenarne för den engelika författningen. Häraf följer. att England ite på grund af dårslaper, hwiltas följder siaten både har wilja och makt att förebygga, all ändra fin inre pol tik och inssianka religionsfriheten; men England stall ide tillstädja, att någon yttre myndighet utfärda befallningar hwella endast det själst har rätt att meddela fina undersåtar. Regeringen och för fattningen, hwilka alltid warit fiarka i materiela angelägenheter, äro emellertid nu äfwen fullfomligt rustade i morali t hänseende. Det är därrör icke förenligt med kronans och folkets wärdighet att lemna en wäg, fom följs efter bälta öfwertygelse och mogen öfwerläggning. Man har att stäl att wånta, att de katolsie engelsmännen ide stola fomma att handla annorlunda i det nittonde år. hundradet, än deras fäder gjorde i det fertonda, då landet hotades af den spanska Armadan. Det rulle wara en förnärmelse mot de fatolite landsmännen att twifla härpå; om enitilde slulle gacka d nna förwåntan, sfulle det wara wärft för dem själfwa. Ett folk med sundt hjärta och hufwud fall hwarken genom uppenb ra eller Hemliga splittringar, som häröra fran en främmande sekts inflytande, låta fig afhalla från att upfylla fin werldshistoriska sändning. Angående här föremarande strift wilja wi ytterligare nämna, att Gladftone betonar, att högst öfwerdrifna föreftällnins gar råda angående den kitolfka propagandans mwerte samhet i England. Till bewis för detta sitt påstaende anför han, att de romerffetatoljfa ätten stapen, fom gi wa den basta stodjepunkten härför ar 1854 utgjorde 4.4 proc. af samtliga äftenjtapen, 1859 4,.,, år 1864 4,,, och år 1871 46 proc. Därtill kommer, att katolicismen uteslutande winner insteg hos de rike och örnäme, under det att det egentliga folket ide genom någa medel låtit sig förledas till att öfwergå till det romerska lagret. Till denna betraktelse knyter Gladstone den slutliga anmärkningen: Det ursprungliga evangelist war framför alt bestämdt för de fattiga men det 19:de århundradets evangelium, hwilket kommer från Rom, har en helt annan och mindre ansprakslös bestämmelse. Om påfwen ån icke rafnar flere själar bland wårt folk, raknar han likwal helt säkert ett större antal tunnland jord tillhörande hans anhängare. Sjöfartsunderrättelser.