sig till kammartjenare, kusk, jägare eller betjent. Vi förse oss med hansresedokumenter och köra i friskt traf öfver till preussarne. Nå, kamrater, hvad säger ni om mitt infall? — Ypperligt broder, din plan är gudomlig! Jag åtminstone anser den för den bästa, som sedan Trojanska hästens tider blifvit upgjord af ett människohufvud. Låt mig kyssa dig broder. Nu är allt vuonet. Efter en sådan mönsterteckning är utförandet ett rent lappri. Korporalen tog grenadieren i famnen och svängde omkring med honom. — Triumfera inte för tidigt, återtog Lachner. Det är sannolikare. än att vi gå under än få fröjda oss åt någon seger. — Din plan, Lachner, är verkligen förträfflig, menade Aldrigfull, om vi ej lyckas med den, äro vi ena riktiga stutar. — Låt oss nu gå ull generalen. — Gör mig skyndsamt bekant med er plan, sade generalen till dem. Jag måste begifva mig till monarken, som i detta förfärliga väder ligger i sitt tält, som en simpel soldat. Det länge Å ovädret hade nämligen utbrutit. Hela himlen tycktes vara ett eldhaf, ena förfärliga äskknallen följde på den andra, och regnet nedföll i de väldigaste massor på jorden. Westmaier framstälde Lachners förslag. — Antages, sade Lövenvald och satte sig ned vid bordet och skref skyndsamt åtskilligt på ett pappersblad, som han lemnade Westmaier med orden: