näs kyrka. TFagten mar för dessa skogsbebygare en lika flitigt utöfwad som gifwande sysselsättning. Skogsfoglar och sjöfoglar kunde han sljuta, utan att behöfwa gå mer ån ett litet stycke från sitt hem. Ofta ansåg han dock icke lönt att på dem spilla krut, utan fångade orrarne antingen med jnaror, fom utsattes i mängd, där de hade sitt tillhäll, eller genom att med brinnande bloss närma fig den plats, där de om wintern suto nedsnöade. Fistet war äfwen en indrägtig näring od) bedrefs i sjöarna, af hwilka de största äro Skagern och Unden, medelst krok och örjenät. Tivedsfinnens jordbruk war just ide särdeles rationelt Det be: drefs uteslutande på swedjeland, där första året såddes rofwor, de närmaste därpå följande sad och som sist bnro ett saftigt gräs. Dessa swedjeland inhägnades af de sälda och halft förbrända träd, fom där haft fin plats (den f. k. smetveden). NRof: fådden tillgick på sitt eget wis. Roffröna togos i munnen od) utsprutades under kraftiga läng: ningar på hufwudet af bonden, under det denne gick baklänges från den ena ändan af landet til den andra, tills detsamma blifwit fullsådt. För nämfta näringsfånget war emellertid boskapsskotsel hufwudsakligen riktad på getter och annan fmå bofkap. Tivedens största märkwärdighet war Stagerns kapell, en liten träkyrka med egendomlig floåstapel, fom enligt sägnen skulle hafwa stått sedan digerdödens dagar, då den anseende till befolkningens utdöende förföll, hwarefter den låg förgäten och öfwerwuxen af ffogen, ända tills den i senare tid af wedhuggare äter uptaktes. Def preditftol, utgjordes af en groft tilljuggen effubbe, på hwars båda sidor ftodo twånne blosshallare, att begagnas wid stymningens intrådande. Kyrkan hölls af allmogen wida omkring i synnerlig mörd-: nad. Den war nämligen en s. k. offerkyrka, md hwilken, liksom i den dårinwid belägna offerkällan, wantron årligen nedlade rikliga gäfwor. Med anledning af den widskepelse, fom salunda med kyrkan bedrefs, nedrefs densamma ar 1825. Denna stildring är hemtad ur S. Dagblads redogörelse för en af dr Hofberg i Stocholm hållen föreläsning, ut hwilken wi redan förut medz delat ett utdrag om fisket i Bohuslän. Norge J öfwerensstämmelse med en från en del personer i Kristiania ingifwen ansökan har Kristiania magistrat hos stadens representantsap föreslagit en förändring i polisstadgan, gående ut på att det sslulle förbjudas att på juldagen, Skär torsdagen, Långfredagen, SPåroch Pingstdagen samt dagarne före dessa helgdagar hålla offentliga baler samt gifwa offentliga, deklamatoriska före: drag och konserter med undantag aff. k. andliga konferter. Samma förbud fule gälla från tl. 10 på aftonen före fönoch helgdagar till kl. 5 e. m. på desfa dagar. Handelshusen G. C. Pay fon i Drammen Otto Pay K komp. i Kristiania, Pay, Nielsen komp. i Wermland och Kristofer Pay i Skien hafwa i dessa dagar instalt fina betalningar. De tre förstnäamnda handelshusen äro fatta under ad: ministration af hrr I. I. Schwartz, banlschefen Broch och sakföraren Bang, och är det meningen att det sistnämnda huset stall behandlas under särskild administration. Denna händelse är allena stående och det wisar sig intet tecken till större förwedlingar. Wi hafwa också hört sägas — yYts rar Morgenbladet — att husen skola wara goda och att en klok administration troligen skall åftadkomma en tillfredsställande utgång. Hvem skall besegra Rom? Med hänsyn til de allkända fyrfo-politiffa striderna i Tyslland beswarar en ansedd utländst tidning denna fråga på följande riftiga sätt: Om man inspårrar biskopar oh afsätter pre ster, haller man wisserligen Roms politista öfmergrepp från lifwet pa sig, men päfwedömets och den katolsla kyrkans andliga makt förswagar man därigenom ide. Denna böjer oc) besegrar man endast, då man för stora tankar i fält emot henne. Men tankar som elda ej blott de bildede, utan äfwen massorna. Det är icke straffdomstolarne, utan tankarne fom ssola winna segren öfwer Rom. Päfwedömets politista isolering stall snart wara gjoro; den bör följas af kurians andliga afföndring. Men hwar stall denna börja? J skolan. Jcke domstolarne, utan uplysning oc) underwisning flola bringa det därhän, att pafwen blir den offad: lige eremit, fom en gång öfwergijwes af sjalarne, såsom nu af diplomaterna. Måndagen den 16 noöember 1874. oe Må Oo -— ft Nå