Sundsvalls tidning – 14 november 1874, sida 3

Från utlandet. I Kronstadt utbröt den 1 november på aftonen wid stark westlig mind en häftig eldswåda, fom lade 104 boningshus jämte därtill hörande uthus i aska — enligt en upgift hafwa 197 bygnader förstörts — oc gjorde tusentals männisor huswilla. Hettan war få förfärlig, att klockorna i den af elden oberörda Wladimirkyrkan smälte. Elden lär ha upkommit genom en petrolewmlame pas sijelpande. Frankrikes ställning till frågan om krig eller fred beröres i ett högst märkligt ytrande i den fransla tidningen Presse, fom anses wara ett fpråtrör för den franske utrikes ministern, hertig De: cazes. J deuna upsats läses bland annat: Wisserligen fattas det ännu mycket innan Frank: rike åter intagit den plats, fom det tillkommer i det europeiska samfundet, men wi hafwa dock öfwer att wäkt förtroende till wår fredliga politik. Äfwen där, hwarest man har warit meft böjd för att misstänka Frankrike, börjar man nu medgifwa att det hållit sig främmande från okloka utmaningar och från obetänksam upbrusning. Man börjar inse att Frankrike endast eftersträfwar den äran att wara sin pligt troget och betraktar den seger såsom störst, hwilken det skall söka winna öfwer sig själft. När Frankrike öfwerwinner sig själft i så måtto, att det tyglar sin ömtåliga natur och upgifwer den föreställningen att det är werldens största folt, när det icke längre är nog dåraktigt att stylla alla de lidna nederlagen på sörraderi, när det börjat egna mera upmärksamhet at händelser och förhallanden i utlandet, när de lagt band på fin luft att understödja de swaga, hwilka bifwa otadfame ma, så snart de blifwa starka — kortligen när Frankrike blifwit mera praktiskt, sasom dess granne på andra sidan kanalen, då skola wida större mertningar upnäs, än om de segrat i twå stora drabbningar. När wåra nederlag hafwa gifwit of den lärdomen, fom wi hafwa få swart att få in i wära hyfs wuden, att mi ide äro böfwerwinneliga och mi klart inse att mi göra of löjliga genom att spela riddare a la don Quixote, sa funna wi komma till att wälsigna de nederlag, fom wi hafwa att tacka för denna lyckliga förändring i wår andliga natur. Tre wal hafwa hällits till nationalförsamlingen; mid twå waldes republikaner, wid det tredje en bonapartist. England. Gladstone har skrifwit ett nytt ar bete om ritualismen i England. J denna upsats ytrar han att nutidens Rom ide upgifmit sitt kraf på werldsyerradöme; för sina politista systems skull griper det in på statsmaktens område, hwilket framgår af Tysklands strid mot Vatikanen, en strid som nu äfwen inledes i Österrike od) andra land. Det sista ekunenista mötets beslut utgör en all