Sjobom 1 Starrkarr, på ett högst owanligt sätt upträdde som extra opponent, i det han äfwen botade att handgripligen tillrättawisa fpeciminans ten. Hr Sjöbom lärer sedan ytterligare på ett opassande sätt förgått fig i konsistorii ämbetsrum, hwilket alt föranledde, att saken kommit till den offentliga ordningsmyndigheten. Man har federmera welat anse sinnesrubbning hafwa föranledt Sjöboms wåldsamhet. Om jamma obehagliga upträde strifwer GB. H. TI: Nyutnämnde komministern i Starrkärr Sjöbom närmade fig hr Hansson och började flå honom öfwer axeln med fin paraply, under utrop sadana fom: här har jag den d—n, kasta ut den f-n genom fönftret, m. m., uttryck tydligen up: kallade af intrycket utaf brist på renlärighet å hr Hanssons sida, i hwilken Sjöbom trott sig finna en metodist eller annan styggelse. Mannen, som påtagligt gripits aj ett anfall utaf sinnesrubbning, fördes ut ur salen oc) begaf fig därefter till fons sistorium, där han med liknande wäldsamhet öfmer föll konsistoriinotarien. Polisen, hwars upmärt: samhet blifwit fäst å mannen, lärer dock ej häfwa funnit fig berättigad att taga wärd om honom, då hans upförande senare på dagen därtill ej gif wit anledning. Hans omnämnda upförande lärer wäl salunda hemfalla under domfapitlets disciplinära myndighet, hwars ingripande wäl icke fan uteblifwa i fråga om en prestman, fom åftadfommit offentlig förargelse. Om poströfveriet i Hufveröd berättar Bo: husläns Zidning från Uddewalla sör sistl. fredag: Då den post, som sistlidne måndag, under bewakning af postiljonen N. Jonasson (Nilsson) och en postsijutsare, medhafwande possförsändelser från Kongelj och Oroust till Uddewalla och andra orter, El. omkring 6,30 e. m. ankom till Hufweröds ftog, belägen mellan Smedseröds od) Åsens gäjtgifmaregårdar samt omkring 2 mil från Uddewalla egde ett djärft oc owäntadt öfwerwald rum, därwid sannolikt ett männistolif spildes och posten wardt bortröfwad. Enligt de uplysningar, man hit tills kunnat erhålla, lär därwid tillgatt sälunda: I en mindre upförobacke å nämnde skog, där förösrigt posten twånne gånger förut warit för en del år sedan röfwad, fördes förbi en gående fart, fom Höll fig å ben sidan af landsmwägen, ditåt poftiljonen fatt. Genast efter förbikörandet, erhöll postiljonen ett waldsamt slag i huwudet af nägot groft tillhygge. Han grep då efter revolvern, men innan han hunnit fatta denne, erhöll han ytterligare flag, fom ullfomligt bedöfwade honom. Samtidigt och troligtwis af annan person blef postsljutsaren på samma sätt på det ohygligaste gjord sanslös. Då postiljonen slutligen aterkom till medwetande, lågo såwäl han fom ssjutsaren å landswägen och af äkdon, post och rånare syntes ej spär. Han släpade fig då fram till det ett stycke därifrån belagna Hufweröds hemman, där han omtalade hän: deljen och anmodade perfoner att taga mård om fjutfaren, fom då, fortfarande i sanslöst tillstånd, blef forslad till samma ftälle. Hästen hade återwändt hemåt, där detta förhållande jämte den omständighet, att kärran war blodig, naturligtwis genast wäckte misstankar och föranledde folks utsändande, för att få wisshet i saken. Hit till Uddewalla ingick med extra bud kiockan ungefär 11 på aftonen underrättelse till poftfontoret om hwad fom timat Hr postmästaren Öhrnell afsände då genast underrättelse därom till provincialläkaren d:r Åhlström med anmodan, att han måtte utresa til Hufweröd och taga wärd om de fårade, hwilket fredde. Därwid befanns postiljonen wara endast lindrigare sladad, hwaremot sljutskarlens hufwudikäl war bräckt och karlen fort: farande i sanslöst tillstånd. Tidigt påföljande morgon afreste hr poftmäftas ren själf till stället, dels för att taga reda på förhållandet och dels för att få kronobetjeningen i werksamhet för efterspaningar. Kronolänsmännen Wallgren od Landberg hade redan defförinnan tidigt på morgonen samlat en mängd folk, som genomströfwade trakten utan att påträffa rinz gaste spår af de förlorade wäskorna eller af rår narne. Det uptäcktes sedermera, att wägen wid det ställe, där rånet sledde, war twärsöfwer spärrad med gärdsel och mindre träd. P.S. Med den i går afton anlända posten söderifrån medföljde de bortröfwade postwässorna, hwilka hittats wid Grössby, omkring mil från det ställe, där rånet sledde, oc) inne i slogen cirka 50 alnar från landswägen. Wäskorna woro ups slurna och naturligtwis fullkomligt tomma. Ej en breflapp fanns på platsen. Postiljutsarens tillständ är något förbättradt, men inger ej mycket hopp; postiljonen ligger i får: feber. På generalpoststyrelsens rekvisition, har k. befhde beordrat poliskommissarien Conrad Luttropp från Göteborg att upresa föranställande af efteripaningar, hwilka nu som bäst pågå. A Ye