Sundsvalls tidning – 10 november 1874, sida 2

land: råg 3: 88, korn 3: 32, ärter 3: 78, smör 75 kr; för Herjeädalen: råg 3: 20, forn 3 kr., smör 75 fr; medelmarkegångspris: för Jämtland: råg 3: 22, forn 2: 79, ärter 3: 43, smör 54: 753 för Herjeådalen: råg 2: 90, karn 2: 64, smör 54: 80. Rättelse. Genom missskrifning i upgiften till Jämtlands tidning tilllännagafs att antalet mans kön i Ofterfund ffulle upgå till 1,011 och kvinkön till 846, men skall wara twärtom, nämligen 846 manlön och 1,011 kvinkön. I Söderhamn skola tillsättas en stadsingeniör för en tid af tre år och åtta poliskonstaplar, de senare med lön af 800 kronor för hwardera. An sökningar ingifwas tillSöderhamns magistrat inom den 4 instundande desember. Å eflebåten Sten Sture, fom skall säljas, ingifwas köpeanbud stälda till Gefle ångfartygs akiiebolag, Gefle intill den 25 innewarande månad. Mordet på Upmark. GStodholmspolifen grep i torsdags twå tjufwar, Hjert och Tector, mi tänkta för detta mord. Båda woro bewäpnade och gjorde förtwifladt motständ. Föreningsdagen den 4 november, sextionde ärsdagen af föreningen mellan Swerige och Norge bar högtidlighällits i Stockholm oh Upsala. Det lider till slut med ängbätsfarten till wåra nordliga trakter för innewarande år, strifwes det från Umeå. Angfartyget Blixt saluterade fin afsledshelsning i tisdags, då fartyget slutade fina turer på norra orterna för detta år, och i ons dags afgick äfwen Wilhelm Röhss söderut Hwad Umeå egna augbätar beträffar få frulle Norrcland i torsdags afgå från Stocksolm till Kallwiken med anlöpaude af Ume och wanliga stationer samt Uman? och Westerbotten följa efter i slutet af weckan. Åfwen Thule och Njord lära ämna besöka Ume ännu en gång i år, men där: med blir det wäl punktum. Statsrevisionen och Gefle-Dala järnvägsaktiebolag erhöll, fom bekant, af 1853—1854 ärs riksdag, för anläggning af järnwäg mellan Gefle och Falun, ett ftatslån af 2,400,000 kronor. Under den för järnwägsbygnaden bestämda tiden stulle ingen ränta erläggas å detta lån; sedan baz nan blifwit öpnad för trafif tillförbands däremot bolaget att till staten inbetala tre prosent af beloppet, däraf twå prosent räknades fom ränta oh en prosent fom kapitalafbetalning. J kontraktet mellan staten och bolaget heter det emellertid, att, om behällna inkomsten af järnwägen, efter afdrag af den årliga afbetalningen till staten öfwerstiger åtta prosent på aktieegarnes tillstott, eger k. m:t bestämma om och med hwad belopp den stadgade afbetalningen å statslånet bör ökas. Ar 1868 före: stref regeringen också att den årliga afbetalningen från och med det året slulle utgöra fyra profent, a 1872 höjdes afbetalningsbeloppet till fer proent. Årets revisorer, fom funnit anledning ytterligare fästa upmärksamhet wid denna lånehistoria, frams hålla att staten förbehällit fig rättighet att mid en wiss behållen inkomst af järnwägen föreslrifwa ökad afbetalning på statslånet i uppenbar afsigt, att så fort som möjligt fä lånet inbetaldt, i den män järnwägens afkomst utöfwer de för aktieegarne bestämda åtta prosenten, därtill lemnade medel. Lätt inses emellertid att bolagets intresse går i en helt annan riktning än statens, rörande denna fråga. Att få ha ett betydande kapital för endast twå prosent, när genom def anmändning låntagas ren upbär 25 a 30 prosent, det är onekligen en en läder affär, fom ingen flof affärsman gerna med fri wilja försämrar. Onekligt är likwäl, att staten gjort en onödigt dålig affär genom sin försträckning åt detta järns wägsbolag, hwilket dock därtill ej är direkt stulden, ty det har här wid lag berott på statens målsmän att bewaka statens rätt och intresse. Genom den utredning revisorerna nu lemnat och hwilken wi här endast ha plats att antyda, wisar det sig, att denna rätt och detta intresse kunnat wara bättre tillgodosedda, utan att bolaget däröfwer egt att beklaga fia; ty inkomsten af järnvägen, fom länge warit synnerligt god, war ännu 1873 stigande, få att utdelningssumman till aktieegarne då belöpte fig til 600,000 kronor, utgörande tjugufem prosent å aktiekapitalet, hwarjämte reservfonden då tillöktes med 18,611 kronor 20 öre och till pen-z sionsfonden öfwerfördes ej mindre än 129,000 tr. Den fynliga behållningen 1873 steg altså til 747,611 fr. 20 öre, utgörande mer än trettioen prosent å aktiekapitalet. Revisorerna wisa äfven att aktie egarne, utom fem prosent årlig ränta, i utdelning upburit tillsammanlagdt 91, 14 profent af fitt tille sljutna kapital, medan staten i återbetalning å lånet, fom drar blott twå prosents ränta, endast upburit 26,32 prosent! Revisorerna har nu fram ställningswis fatt i fråga, om ide afbetalningas prosenten ytterligare borde ökas, få att staten få fort fom möjligt måtte återfå sitt kapital hwilket tt fan oanmändas hotypliat fårdolaftiaavo fär staton