Sundsvalls tidning – 5 november 1874, sida 2

Kejsarinnans (birenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Ölversältning för -Sundsvalls Tidning N. K. (Forts. från n:r 129 A.) — Ja, min vän, uprepade generalen, jag vill skaffa honom tilllälle att förvärfva sig det gyllene värjgehänget och har därför utvalt houom till en högst ärofull sändning. Den är dock af det slag, att hav ej kan åläggas, utan endast bedja honom ätaga sig den. Har han lust att begifva sig öfver på fiendtligt område och fasttaga en spion? — Därtill, herr general, har jag visst lust. Generalen berättade nu, huru det förhöll sig, och att det var fråga om att taga den föregifne baroa Jamvitsch till fånga död eller lefvande, men att i alla fall laga så, att hvarken han själf, eller hans papper skulle framkomma till konungen af Preussen. — Herr general, sade Westmaier, sedan den förre tystnat, skall jag ensam utföra företaget. — ÄÅh nej, trots hans stora list och djärfhet är han nog ej i stånd därtill. — Jag tänker på samma sätt, herr general. — Huru mycket folk vill han hafva till bjälp? 8 Fyra eller fem man. — Medgifves. Han måste välja sig sådana på hvars trohet, tapperhet, list och tystlåtenhet man kan lita.