— Man måste hindra spionen, genmälde Löwenwald, från att lemna sina upgifter åt vår fiende. — Det står väl numera ej att hindra, anmärkte Lascy, efter som han redan befinner sig inom de pressiska linierna. — Man måste upsöka folk, som icke sky ett vågstycke, för att bemäktiga sig den eländige skurken. — Sök sådant folk, I morgon klockan 10 sammanträffar han vid de tre korsen i skogen framför Welsdorf med sin korrespondent. Sök sädant folk; men jag betviflar, att ni finner det. — Bland mina grenadierer har jag män med särdeles djärfhet, själsnärvaro och skicklighet. Lasey ryckte på axlarne. — Det gifves ting, sade han, hvars godhet och förträfflighet blott låta bedöma sig efter nyttan, de medföra. Jag kan blott uprepa att kejsaren måste blifva ytterst förtörnad, när han får höra, att man så illa lät bevaka en man som hvem som helst efter mutaingsförsöket vid bron och kapten Hartingers berättelse måste anse för en spion, att han kunde locka soldaterna till rymniag och undkomma med dem. — God natt herr grefve. Sedan fältmarskalken Lascy gått sin väg, gick generalen med korslagda armar fram och tillbaka. — Jag måste besluta mig till utförandet af den plan, sade han slutligen för sig själf, som plötsligen föll mig i sinnet. Jag tror mig hafva min karl. Om det äfventyrliga företaget misslyckas, försämras åtminstone ej min ställning