Sundsvalls tidning – 31 oktober 1874, sida 3

Från utlandet. Frankrike. Frågan om järnwägsförbindelse mellan Frankrike och England stär åter på dag ordningen i de båda ländarne. Wid fin jammans komst i måndags har den fransta metenffapsakademien ombildat den nämd, fom 1870 ned: sattes för att följa utwecklingen af denna fråga och widtaga förberedande undersökningar angående förslagets werkställbarhet. Bland de framkastade förslagen till frågans lösning stola särstildt twänne tagas i närmare särstådande, båda framstälda af fransmän. Enligt det ena förslaget, afgifwet af hr de Gamond, skulle en underhafstunnel för ändamålet byggas; enligt det andra, utgånget från hr de Sainte-ÄAnne, slulle en bro upföras, hwilande på kolossala stenpelare. Båda förflagsmännen äro kända säsom slickliga och praktifka ingeniörer. Enligt de nya kyrkopolitiska lagarne i Tyskland hafwa, som bekant, församlingarne rättighet att sjelfwa wälja sina prester. Hittills hafwa de dock icke begagnat sig Å denna sin rättighet. Nu lärer emellertid ett prestwal komma att förrättas i Landsberg, hwarwid denna form för presters tillsättande kommer att tillämpas. Det är utsatt att hållas den 5 i nästa månad. Wilkoret för att församlingen skall få begagna fig af denna nys wunna rättighet är att minst 10 mandliga medlemmar af pastoratet skola ingå med en skriftlig begäran att församlingen sjelf måtte få utse sin själasörjare. Amerika. Wi hafwa nyligen wid ett par tillfällen omnämt att konjunkturerna i Amerika — i synnerhet för kroppsarbetare — icke för vär warende äro synnerligen gynnsamma. Det ar och otwifwelaktigt att affärswerksamheten för närwarande är ganska flau i Amerika; man må dock ide se grunden till detta förhållande i annat än tillfäldiga orsaker. Man må ide före ställa fig att Amerikas rikedomar ffulle börja tryta eller att inwandringsströmmen för altid ftulle hafwa uphört. Att den stockning, fom nu inträdt i emigrationen från de skandinawisla länderna til Amerika, uti wärt broderland Norge betraktas såsom endast ett öfwergående fenomen finner man bland annat of några reflexioner i Kriftiania Dagblad, fom på tal om detta ämne yttrar: Det är wäsentligen i de stora fäderna, ifyns nerhet i östern, fom arbetslösheten herrskar. Men utaf wåra landsmän stannar blott ett fåtal i städerna; nästan alla draga westerut för att ups odla land på Wiskonsins prärier eller i Midiaans slogar. De flå fig i allmänhet ganska bra ut; och många af dem ha i sommar gjort en tur öfwer Atlanten, ide derför att den amerikanska jorden ide lönat deras arbeta tillräckligt, utan twårtom derför att den lemnat dem en få god winst att de hade råd till att göra en lufttur til det gamla fäderneslandet för att besöka slägt och wänner. Föe få midt wi hafwa oss bekant, är det högst få norrmän fom återwändt med anledning af arbetslösheten i Amerika och de goda tiderna här hemma. Det framgäår för öfrigt af statistiska upgifter att bland de — till ftörre delen tyska — handtwerkare fom begifwit sig åter till Curopa, ha de flesta ökat sin förmögenhet samt att utwandringen från Europa till Amerika fortfarande är betydligt större än inwandringen från Amerika tillbaka till Europa. Newyorktidningar försäkra, på grund af meddelanden från Mexiko, att Tyskland widtagit mått och steg för af den mexikanska regeringen erhålla en lämplig koloni mot wilkor att Tyskland skulle garantera Mexiko ett större penninglån. Sockerskörden i Amerika antages komma att öfwerträffa alla föregående års resultat sedan 1861. mr — ————— ————————