Sundsvalls tidning – 22 oktober 1874, sida 2

1iHbGrwte t tullet Toraftve UC Jbramortgar 1 böra widtagas till följe af fronobrefbärinasffyldighetens skiljande från jordbruket. Därwid beslöts att nya poststationer böra inrättas i Stigsjö, Häggdånger, Näsåker, Krånged, Tynderö, Ljustorp, Wibyggerö och Holm. Landshöfding Treffenberg återkom i måns dags från sin resa i länet. Fnnnet lik. J tisdags på morgonen påträffades i en lada å Hofs egor wid Hernösand, liket of en mansperson, hwilken därstädes beredt fig sin dödsbädd och att döma af alla förhållanden i all sköns lugn aflidit. Den aflidne bar i fina fickor bland annat en annotationsbok, hwari förekom namnet C. H. Wejdling född 1836 jämte åtskilliga anteckningar rörande Hernösands lazarett, där han att döma af anteckningarne synes ha warit intagen twenne gånger Drunknad. Förliden måndag tilldrog sig den olyckshändelsen, att arbetaren Gissberg ombord å ångaren Pehr, då denne ffulle passera Morrforjen i närheten af Torpshammar, föll öfwerbord och drunknade. Det absoluta bränvinsförbudet under mart naden i Jönköping hade man utan twifmel att ensamt tacka för den utmärkta ordning som trots den lifliga trafiken war rådande. Knappast någon enda öswerlastad person sågs på gatorna, hwilka wid föregående marknadstillfällen städse hwimlat af rusig och bullrande allmoge. Magistratens erperiment att totalt förbjuda all utstänkning och sutminutering af starka drycker kröntes således med fullständigaste framgång, och den småländska landtbefolkningen har därigenom jämmäl fått tilfälle wisa, att han sig själf är af ett godt och frid samt skaplynne, så länge icke hennes däliga lidelser blifwit af den förderfliga rusdrycken wäckta till lif. Detta Äeperiment synes wara efterföljanswärdt äfwen å andra platser, såsom för ex. i Sundswall. Statsrevisionen och fångvårdsstyrelsen. Sedan granskningsberättelsen nu mera är worden tillgänglig i Stockholm — innan den kommer hit, torde dock en rundlig tid swinna — hafwa hufwudstadstidningarne börjat lemnat redogörelser för däri förekommande hufwudsakliga anmärkningar. Ett märkligt förhållande rörande det af handtmerkarne ofta öfwerklagade anwändandet af straffängar i enstilda industriidkares tjänst har därwid ådragit sig granstningsmännens upmärksamhet och de ytra sig dessangående som följer: Wid granskning af k. fångwårdsstyrelsens vä kenskaper hafwa, heter det i fråga warande par ragraf, reviforerna anmärkt de låga dagsmwerfås pris, till hwilka fångarne wid statens ftraffarbetsfängelser under revisionsåret warit uttingade åt enskilda personer eller bolag. Så har t. er. befunnits, att fångarne wid fängelset ä Långholmen warit uttingade för 15, 25 a 35 öre om dagen åt kaptenen Berg samt för 15 a 30 öre åt Rejmersholms yllefabriks altiebolag, wid fängelset i Norrköping för 20 a 30 öre om dagen åt Drags aktiebolag och åt trikotfabriken därstädes, wid fäns gelset i Göteborg för 25, 27 a 30 öre, wid fängelset i Landskrona för 12), öre o. s. w. Hetta är alt hwad staten bekommit för fån: garnes arbete, men härförutöm hafma arbetsgifwarna jämwäl warit förbunden att under namn af premier betala särskilda afgifter för öfmerarbete wid beting, hwilka premier upgått til ganska betydliga belopp, hwaraf större delen blifwit anwänd till beredande af förbättring i fångarnes mathållning, till tobak o. s. w. samt en mindre del blifwit afsatt till besparingar, att fängarna tillhandahållas wid deras utträde ur fängelset. Så hafwa t. er. premierna af ofwannämde båda arbetsgifwarne mid fängelset å Långholmen upgått till 52,887 fr. 82 öre. under det att statens bes hållning upgått till 53,784 kr. 80 öre; premierna wid Norrföpings, fängelse til 7,100 fr. 22 öre och statens behållning till 11,496 tr. 47 öre; premierna wid fängelse till 2,634 fr. 81 öre oh statens behållning till 5,304 kr. 75 öre, samt pre mierna wid Malmö fängelse till 20,818 kr. 96 öre och statens behållniug till 21,481 kr. 60 öre. Revisorerna föreställa sig, att såsom grundsatts borde följas, att de i ftraffoh arbetsfängelserna på statens bekostnad underhålla fångarne arbete i främsta rummet tillhörde staten oc borde ske för def räkning. OM torde de funna i fråga fäts tas, huruwida denna grundfats alltid blifwit följd i hela den utsträckning, som warit lämplig och möjlig. Blott då staten ej kan sysselsätta fångarna synas de böra uttingas åt enslilda personer eller bolag; men därwid bör staten tillförsäkra sig största möjliga inkomst såsom bidrag till de betydliga oc alt jämt stegrade fångwärdskostnaderna. Detta synes äter ej på lämpligare fätt funna år stadkommas än att offentligen oc till fri täflan mellan arbetsgifwarna utbjuda fångarnes arbete. Huruwida k. fångwårdsstyrelsen alltid iakttagit ett sadant förfaringssätt, hafwa revisorerna ej tunkunnat utröna. Af flere omständigheter will det MmMollorftd fnnna fam nm unaårolfa mod arhotas