paganda, som från utlandet leder den katolste missionen i Swerige, till fina lärors färkunnande äfwen upsöker förmågor med framstående egensta per. En sådan syntes mig pater Fursick. Har är en högwuxen, kraftigt bygd man, med ett godt wälwilligt och likwäl allwarligt, nästan prelatensisti utseende; hans föredrag, fom framwäller direkt frär läpparne od ur hjärtat, utan det ringaste bidrag af koncept eller dylikt, är wärdigt, högstämdt, nä stan poetistt, oc i tolkningen af texten fan mar ide spåra några andra afwikelser från wårt åffåds ningssätt, än att det naturligtwis är iden Lallena saliggörande kyrkans fföter man fall nedlägga fina bekymmer och wänta fin frälsning; för öfrigt är den kristendom fom predikas lita uplyfande och lärorik fom wår. Men fe föredraget! det är detta som wåra Lutherska prester borde ftudera och efter likna; det är åtbörden, bliden, rösten som här uts gör ett harmoniftt helt, fom fängslar åhöraren wid hwad fom säges och fom förekommer dessa beswärliga nickningar, hwilka i wåra kyrkor hafwa mycken slägtskap med den lekamliga sömnen och som måhända äfwen medwerkat till den andliga. Pater Fursick pronocerar spräket med en något norsk brytning; men detta werkar att man nog: grannare lyssnar för att ide gå miste om det sagda, och hwad stämman angår, få är den antagligen tillräcklig att utan ansträngning fylla äfwen de största hwalf, hwarföre han ocksä i fitt lila kapell sa att såga beslöjar rösten. Det är en dämpad kraft fom talar försoningens ord. Om rättsväsendet i Sverige. J detta ämne omstalar OrefundsPoften förljande: För ungefär 3 år fedan blef landtbrukare A. instämd till rädusrätten af snickare B., angående återgång af husköp, hwaremot A. lät genstamma B. i påstående om wräkning m. m. Sedan dessa mål många gånger handlagts wid rådhusrätten, tappade B., fom erlagdt mad fullföljde talan i hofrätten. Hofrätten gillade unders rättens dom. Winnande parten sökte nu hands räckning, för att få den tappande wräkt; sädant kunde ej bifallas. B. ingaf till hofrätten ansökan om att få söka konungen i saken, utan revifionsslillings nedsättande, till följd af medellöshet. Hof: vätten gifwer därå utslag, fom ålägger B att styrka sin fattigdom. B ingår til domaren i orten, begär bouptecknings förrättande hos fig. Domaren förordnar en af rätten ledamöter, fom i sin ordning beordrar wärderingsmännen, hmwarefter boupteckningen försiggar och B. söker och undfår bewis af domaren. Nu sänder B. in i hofrätten förestrina prestanda, där ibland en af 2 personer undertecknad borgensförbindelse för den kostnad och skada, B. tan skyldig kännas att ersätta A. i följd af underdåniga åndringssökandet. Sedan klaganden B. tillj hofrätten) insåndt pre: standa och på samma gång i justitierevisionen ingifs mit sin deduktion, har hofrätten att låta utstriswa alla handlingarne i saken och dessa insändas till hösta domstolen. J högsta domstolen Jörlorades malet i nedra revisionen, därefter behandlas det i öfre, innan det framlägges för konungen, alt efter det begge parterna hwar för fig inftällt fig genom ftviftwerlingar i de bada högre rätterna. Slutligen efter nära 3 ärs förlopp återkommer ärens det från högsta domstolen, fom stadfaster hofrättens dom, hwadan alltsa A. har wunnit. Emellertid hur B. under hela den tid, process: fen warat, bebott fin wåning gratis, och A. föker utfå sina utlagda råttegångsomtostnader, hwarför det är för A. nödigt erhalla borgensförbindelsen, enär kostnaderna få utsökas af löftesmannen, då Å. saknar tillgång att gälda med. För fådant ändamål har A. infällt sig i justitierevisionsexp. och begärt förbindeljen; justitierev. har hänwifat A till fon. ofhde; efter dit ingifwen anfötan har sistnamnda myndighet resolverat ansökningen och utstallt densamma til B:s förklaring. 3. har för klarat fig och bestridt ansokan. Landshöf.emb. har fällt utslag, efter paminnelsen, men gifwit B. rått, om han ej är nöjd med utslaget, däruti i hofrätten söka ändring. Nu fan sa hända att B. äfwen behöfwer gå til Kungs, få fan detta ärende uttänjas ännu 3, ja lera ar, innan det flutligen bliv utageradt. Arbetslösheten i Förenta staterna, strifwer en i Newyork utkommande tidning, upfyller oss med pekymmer för den närmaste framtiden. Öfwer ut, hwart wi än wända wåra blickar, fe wi tu: entals brödlösa arbetare. Hwarje dag tillför oss nwandringen nya arbetskrafter, som gå det största lände till mötes, om de ide äro tillrackligt föredda med penningar. Hwarför warnas icke be olkningen i Europa officielt mot att utwandra ill Amerika, eller atminstone mot att resa hitöfwer inder nuwarande tidpuntt? Wi anse det för den merikansta regeringens pligt att göra de europeiska egeringarna förestallningar rörande detta och själf ontrollera inwandringen. Man stall falla waär egering samwetslös, om den icke gör något i denna igtning. J östern hafwa arbetarne flera månader ått lediga, och många föra med sina familjer en ekymmersam tillwaro. Alla offentliga mwälgörens ofsanstaltor ärn AfmorfnlNta AU.