alle den Jom, TOLD brotts utförande, annan med råd eller dåd upsåtligen hjälper, få att gerningen sler. straffas fom wore han själf gerningsman. Widare yrkade advotatfislalen, att Lundqwist och A. dersson måtte förklaras skyldige att hålla tull: wertet ffadeslöft för hwad möjligen Induftrifredits aktiebolaget fan brista i gäldande af de tullumgälder, till belopp af 6,060 fr. 40 öre, fom enliat 105 tullftadgan åligger nämnda bank att til tullwerket betala. Handlanden Jwar Swensson hördes härefter angående det ofta omtalade hyreskontraktet, bhwiltet han på aflagd ed förklarat fig ide hafwa ftrifwit, och pästod att, ehuru stilen war mycket Lit hans egen, han ej kunde medgifwa fig hafwa ffrifwit fontraftet, då han ej kunde påminna lig når got därom. I en till rätten afgifwen skrift utwecklade han widare detta sitt påstående och mid höll fitt nekande. Lundqwist förklarade fortfarande, att Swensson strifwit kontraktet och yrkade answar å honom för mened. Lundqwist fick i dag med en af hr Simon Hirsch J:son å Lundqwist utfärdad räkning styrka, att Lundqwist betalt hyra till hr Hirsch för magasinet i huset n:r 53 Drottninggatan med 175 kronor för tiden från den 1 april till den 1 okt. 1873. Aklagaren begärde uplysning af Lundawist och IUndersjon, om huru det förhällit fig med en af Lundqwist under förlidet år erhållen större utländst lotteriwinst samt huruwida den samma fördelats mellan dem bäda. J afseende härå uplystes, att Lundqwist i juni månad nästlidet år wunnit å utländftt lotteri 75,000 francs samt år 1872 12,000 kr. hwilka summor til halfwa beloppet godtgjorts Andersson i hans räkning. Härefter afgaf allmänna äklagaren slutpåstående i målet, i hwiltet han noggrant redogjorde för den ställning Andersson innehaft i firman, och drog däraf den slutsatsen, att, ehuru ide något bolagåkontrakt dem emellan förefunnits, affärerra likwäl syntes ha blifwit drifna för gemensam räkning. CEfter att utförligt hafwa motiverat detta, upräk nade åklagaren de af Lundqwist och Andersson gemensamt begångna brotten och framlade därwid hwars och ens större eller mindre delaktighet wid hwarje färftildt tillfälle. Åklagaren yrkade slutligen, i anseende till de synnerligen förswårande omftäns digheter, under hwilka brotten stett, att ide ringate straffart än straffarbete må äfättas förbry: telserna, hwarjämte han på i flutpåftåendet anförda släl yrtade, att Andersson måtte åter genast i häkte insättas. J afseende å handl. J. Swensson yrkade åflagaren, för få midt det af Lundqwist mot Smwensson gjorda yrkande om answar för mened ej kunde af rätten bewiljas, att Swensson måtte ädömas answar enligt 13 iap. 4 ftrafflagen. Swensson bestred detta åklagarens yrkande. Lundqwist öfwerlemnade målet till rättens pröfning under ans hållan, att rätten måtte förfara få mildt fom möj: ligt. Äfwen från Anderssons sida öfwerlemnades malet till rättene afgörande. Efter öfwerläggning resolverade domstolen, att den icke fann stäl för nårwarande bifalla ätlagarens yrkande om An derssons häftande, men flulle så wäl han som Jwar Swensson wid hemtningsäfwentyr iakttaga injtällelse nästa rättegängsdag. Ett ord om kolportörsverksamheten. Un der denna öfwerstrift förefonuner i Jönköpings Tidning följande insända upsats: Med den allva djupaste smärta och rättkänslans allra gränsläsaste harm har undertecknad funnit, att twa kolportörer, hwilka upgifwits heta, den ene Swening Johansson, den andre Malm, och till: böra Jönköpings s. k. Missionsförening, under min tjenstetid från 1 maj innewarande år i härwarande pastorat i hop ej mindre än twänne gånger utan föregående inställelse hos v. pastor eller ens bety: gens öfwersändande til honom, utan något slags öppet eller hemligt tilftånd från hans sida, ja, till och med emot hans offentligen uttalade od) motiverade förbud, endast på kolportörswånners bemyndigande tagit Stockaryds kyrka i besittning för föredrags hållande Sista gången, då detta sledde, hade v. pastor tillkännagifwit sin benägenhet och afsigt att själf i kyrtan hälla bibelförklaring. Som kolportören ide ätlydde den genom klockaren gifna befallningen att aflägsna sig eller öfwergifwa planen att i kyrkan hålla föredrag, nödgades v. pastor att till strids undwikaude att för fin person anlita sockenstugan. Pastorarets båda sockenstugor och santtliga stolhus har v. pastor wid alla tilfällen, då dessa warit lediga och påfordrats, hållit öpna för kolportörer, som lyda under Jönköpings missions förening. Stockaryds sockenstuga tillbjöds äfwen denna gång, men försmäddes. — Ir ofman omtalade förhållande enligt med eler ftridigt mot krundsatser, fom af bemälta förening förfättas? Haswa sällskapets grundsatser lidit wald, då böra wilkorligen de felaktige få en passande näpst och )ärwarande pastorsämbete en lämplia uprättelse ör den omåtliga skymf, fom detsamma tillfogats å mycket hällre som twå föregående vice pastorer )uphörligen på jamma sätt skymfats. Öfwerenstämmer åter förhållandet med sällskapets arvnund—— — — —k 1 ( I