Sundsvalls tidning – 15 oktober 1874, sida 2

bolag for bedriswande at apotetsrorelse 1 Dundas wall är uplöst. Ör Gran har öfwertagit bolagets affärer. Teaterdirektör Lindmark började i söndags spela å Malmö teater. Postmål. Gästgifwaren Wiklander i Köälsta, hwilken flerfaldiga gånger nekat att sljutsa posten, war i tisdags åter instäld för Hernösands rådfturätt. Twå postiljoner, Nilsson oh Lewin, woro inkallade till vitnen och berättade att de själfwa fått slaffa fig hästar för postsljutserna under flere månader, till dess länsmannen Noren fått kgs bfhdes ordres att hjälpa dem. För länsmannen Norens hörande fom vitne up: slöts mäles till d. 1 nov. (e. W. Aktier i Vesternorrlands ängbätsaktiebolag med kuponger från och med 1874 säldes wid förra weckans börsaktion i Stockholm för 275 kr. Provinsialläkaren i Undersäkers distrikt af Jämtlands län med. lic. P. E. F. Hallenberg har den I d:s af k. m:t nämnts till provinsialläkare i Ödeshögs distrikt i Östergötland. Konkurser. Grosshandlaren G. Rooth (firma G. Rooth komp.) i Stockholm försattes i måns dags på borgenärers yrkande i konkurs. — Han: delsagenten Bernhard Anderssons boförteckning wisar 14 fr. i tillgängar och 1,423: 45 i stulder. Leonard Lundqwist har framstält fordringsanspräk på honom å 39,878 kr. 32 öre, som dock af A. bestrides. — Stockholms ängskrädderibolags (för: lagsman: Leon. Lundqwist) tillgångar upgifwas till 28,346 fr. 33 öre och stinlderna till 34,098 kr. 69 öre. Skiljobref. Domkapitlen hafwa år 1872 ut: färdat 303 sliljobref, till uplösning af 154 med vigsel fullbordade äktenskap, 63 äftenitapsförbindelfer grundade på häfdande efter trolofning eller under äktenskapslöfte, samt 86 trolofningar. Bland äktenskap fullbordade med vigsel hafwa nämda år blifwit uplösta: a) i följd af domstols beslut 132, nämligen: för hor 27, för egenwilligt öfwergifwande 99, för lägersmål med annan före äktenskapet 1, för ådömdt lifstidsfängelse 1, för stämpling mot matas lif 2, för galenslap 2 — tilljammans 132; b) efter af k. m:t lemnad tillåtelse 22; däraf för begånget nesligt brott 9, för slöseri, dryckenskap, wåldsamt sinnelag eller ftridig het i lynne och tänkesätt 13. Genom domkapitels skiljobref hafwa under de fista tre åren blifwit uplösta: med vigsel fullbord. äktenskap år 1872, 1871. 1870. enligt domstols besllt. .. 132. 100. 80. efter af k. m:t lemnad tilåtelje 22. 35. 46. tillsammans 154. 135. 126. påbörjade, men med vigsel ej fullbordade äktenskap.. . 63. 53. 46. trolofningar. . . . . . 86. 80. 94. Summa 303. 268. 266. Tidningsöfversigt. Rörande sista rilsdagåmannawal i Luleå strifwer Norrbottenspostens referent wid Landstinget följande: Hwad nu ut: gången af detta mal beträffar, få har den efter hwad jag trott mig förmärka, hälsats med ganska stor tilliredställelse men odfå — det fan ej förs nekas — med ännu förre förwåning. Att döma af hwad fom dagen före malet man och man emellan uttrades Uulle hot hafma marit av mammans åeincuan ymtades UGL der håfwa watit en KLIN fam öuskan, att åtminstone en af de twå lediga platserna stulle besättas med någon inom länet boende lämplig person — en önffan, fom wäl bade fin gruud i den omständigheten, att wårt län, fom dock til arealen är ungefär en fjärdedel af Sweriges rike, wid riksdagen icke eger någon i wåra förhållanden bewandrad representant med något mera nämnwardt inflytande, med undantag af represantanten för länets södra domsaga. Val: dagen war dock alt sörändradt. Jämförelfewis få röster tillföllo de inom länet boende då däremot de utom detsamma boende kandidater erhöllo ett betydligt röstetal. Hwad fom nu warit ans ledningen till detta omslag, om respektive walmän genom fina föregående meddelanden med de nu walde? ställt fig i få nära förbindelser med dem, att de på allt sätt mäste werka för deras wal (hwilket bäst kunde ste, om man öfwerenskomme att öfwergifwa tanken på en representant för läs net) eller om det warit af personliga eller lokala intressen, eller därför att ingeu är profet i fitt eget fådernesland, eller slutligen därför att inga profeter alls funnos i länet — alt detta är refes renten obekant. Efter landstingets nuwarande fammansättning oh med kännedom om wåra presters beuägenhet att bedöma personers duglighet efter deras religiösa ståndpunkt och werldsupfattning wittnar dock Professor Ribbings wal på ett för delaktigt sätt om prestbildningen inom länet och fan betraktas såsom en gärd af den positiva re ligionslärans förkunnare åt den rationela filosofiens förnämsta förkämpe i Norden. Att Professor Nibbing wid mera inwecklade frågors lösning och uti Lagutstottet intar ett rum i första ledet, är både fändt och orkänpt — —. — — —— — -Jqek — n— — — —— -k —k — — -.— — —-—-— — —. k —