Sundsvalls tidning – 1 oktober 1874, sida 3

Från ntlandet. De stora höstmanövrerna i Tyskland äror slutade och de afdelningar inom hären, där Ma sergewäret är infördt, hafwa för första gången w rit bewäpnade därmed. De wunna resultaten 1 gas öfwerträffa de bästa förhoppningar och fed de smärre olägenheter, fom ännu åtfölja detta g vär, blifwit afstaffade, anser man, att detta waper fördelar ffola framträda ännu mera. Från Berlin meddelas, att upgifterna om : utomordentliga kostnader, som kriget med Fran rite föranledde, nu blifwit offentliggjorda. Här da fig, att slutsumman upgår till 336,875,54 thaler. Frankrike. Från Grenöble skrifwes den 2 att Thiers där rönt det meft entusiastiska bem tande. J staden Vizille (s. om Grenoble) ha man uprest en grönffande triumbåge med inskri ten: Till den stora medborgaren Thiers, o mären på stället framhöll i ett kort och hjertlic tal den åldrige statsmannens stora förtjenster o fäderneslandet. Mären slöt med att höja ett lefn för Thiers och republiken, hwarpå Thiers swarad läggande handen på märens stuldra: Ja, her mär, med biträde af denne min medarbetare oc män (Casimir Perier) skola wi komma att en gån grundlägga republiken.. På tisdagen skulle Thier öfwer Mont Cenis begifwa sig till Jtalien. Om vice-fonungens af Egypten ansträngninga för att undertrycka slafhandeln i Central-afrit skrifwes från Alexandria till Times, att de egyp tiffa myndigheterna i Syd-Kordofan hafwa fånga en stor slafkaravan af 591 personer, Jcke mindr än 137 män blefwo frigifna och insatta i härer 96 barn blefwo fatta i ffolor, 331 kvinnor blefw gifta med soldater, och 27 slafwar dogo kort efte befrielsen. Det bör märkas att vice-fonungen ick är kristen utan mahomedan, det will ju såga hed ning. Här ha wi säledes ett exempel på att äf wen en hedning kan wilja motwerka slafhandeln hwadan man i denna fråga ej bör ffära dem all öfver en fam. Läsaren förstär lätt, att mi fram hålla detta med tanken på misfionären Lundagl ytranden i fin missionspredikan näft sista föndagen Enligt en berättelse til Konstantinopel frå guvernören i Angora ftildras tillständet därjtäde som förfärligt. Hungersnöd och stor brist råd där för tillfället, och guvernören upskattar til 24,500 de månnistor, fom i följd af hungersnöder befinna fig i ett fullkomligt utblottadt tillständ oc behöfwa offentligt underhåll under wintern. Brasilianska regeringen bar, fom bekant haft åtstilligt att ftaffa med ett antal motsträfwig bistopar. I likhet med bistopen af Olinda, ha äfwen bislopen af Parå blifwit dömd till tukthus straff, hwilket kejsaren förwandlat till fängelse. .. AmAi D