Fran utlandet. Raskriget i Nordamerikas sydstater, hwilket så länge hotat att utbryta, har nu börjat, och första stora utbrottet har eat rum i en af de för: nämsta hufwudpunkterna i födern, i Nemw-Orleans, De hwita i Louisiana hafwa länge warit upretade öfwer den lagstiftning och förwaltning, som blifwit dem patwingade genom förbundsstyrelsen. Plans tageegareklassen harmades öfwer att Kellogg gjordes till guvernör öfwer en befolkning, fom afslydde både honom och den sak han företrädde, och detta missnöje tog form af ett wåldsamt utbrott. Negrerna och deras gynnare i sydstaterna hafwa under de senaste månaderna knapt warit säkrare än de woro, då det Hemliga klu Elur-jällffapet stod på höjden af matt. Det herrskande partiet har i wissa stater nödgats widtaga åtgärder för själfförjwar, och Kelloggs regering i Louisiana beslöt slutligen i ett anfall af. werklig fruktan att påbjuda en almän afwäpning af den hwita befolkningen i NewOrleans, Guvernören beordrade polifen att lägga beslag på alla de hwitas wapen, och 280 filöo med gewär anträffades. De hwita samlade sig genast till ettmöte i masfa och tillsatte en nämnd med updrag att gå till auvernören och fordra att han toge afited. Det war knapt att antaga, att Kellogg skulle åtlyda en sadan upmaning; i stället wägrade han att mottaga de ombud, som hade i updrag att framföra ärendet. Strax därefter tog uploppet fin början meddelst ett uprop till