Sundsvalls tidning – 19 september 1874, sida 2

brefiott JELUIE VVS MIA (4194 —ö4— TS lär ingen kunna förneka, att behofwet af en sådan läroanstalt redan är inom staden känbart och blifwer med hwarje år alt mer trängande, icke blott därför att folkmängden befinner sig i jämn och ständig tillwäxt utan äfven därför att på bildning hos kvinnan ställes större anspråk i wåra dagar än till förene. Att hafwa åtminstone till någon del inhämtat elementerna af de kunskapsämnen, fom wanligen anses grundlägga allmän medborgerlig bildning, utgör nu mera för kvinnan en högst maktpåliggande angelägenhet. Detta förhållande är ingalunda att beklaga; ty det innebär i själfwa werket ett godt tidens tecken, fom wisar, att fältet för hennes werksamhet widgats, att utwägarne för beredande af hennes trefnad och lycka blifwit flere än förr Därhän har det nämligen inom mwårt land ydligtwis kommit, att om en flicka ide med tiden blir husmoder — hwilket med skäl anses för hennes högsta oh wackraste bestämmelse, för hwars fyltande kunskaper och bildning ingalunda äro onyt: tiga eller ens öfwerflödiga — många andra till: fällen nu mera erbjuda fig för henne att på egen hand bereda fig en oberoende fällning, en betryg: gad utkomst, få wida hon i ungdomen förwärfwat de insigter och den duglighet, som härför utgöra nödwändiga wilkor. Jnom nästan hwarje gren af praktisk mwerbfjam: het träffas kvinnan såsom arbetande medlem och hon fyller sin plats mången gång lika godt för att ide fäga stundom bättre än mannen — än mid bankirens och grossörens pulpet, än i en salubod, än i fabriker, handtwerkerier, tryckerier m. m. SÄfwen till det mera offentliga werksamhetsområdet har tillträde för henne blifwit öpnadt, säsom till lärarinnebefattningar i folkskolor, flickskolor, få äfwen wid statens lärowerk i musik, sång och tekning samt till organift: och klockarebeställningar; flutligen fan hon och erhålla tjänst wid polt: och tele grafwerket. Men hwar och huru skall hon inhemta härför nödiga kunskaper? Wisserligen finnes i staden flickskolor, som ganska wäl fylla sin upgift såsom privatskolor; men som just i denna sin egenskap icke motswara det stora ändamål jag här åsyftat. De äro nämligen i dubbelt hänseende privatskolor icke allenast däruti, att de tillkommit och uppehållas på enstild wäg, utan äfmen däruti att de äro tilgängliga endast för det fåtal flickor, hwilkas målsmän hafwa råd att betala de dryga årsafgifter, fom här erfordras. För det ftora flertalet kännas dessa afgifter alt för dryga och många sakna helt och hållet utwägar att ntgöra dem. För alla får dana står privatskolan där fom om hon platt ide funnes till. Förhållandet är likväl att många mindre bes medlade flickor äro utrustade med goda anlag, fom, om de finge till godo göras och utwecklas, slulle lända både det allmänna od) dem ssälfwa till obe: räkneligt gagn. Det synes sålunda ligga wigt uppå, att en flickskola warder inom staden få anordnad, att årsafgifterna funna för flertalet elever ned: sättas och för åtskilliga helt och hålet efterskänkas. Detta lärer likwäl swårligen funna ffe, däreft ide kommunen såsom sådan finnes villig att taga fafen om hand genom att åt densamma lemna nå got understöd. Sistlidne riksdag, fom warmt behjärtat frågan, har ansett, att t. o. m. staten borde upmuntra till inrättande af goda underwisningsanstalter för foinnor genom att understödja sådana lärowerk, samt anwisat för år 1875 ett extra anslag af 30,000 kronor, att anwändas till understöd med högst 3,000 kr. för hwarje, åt sådana högre skolor för kvinlig ungdom, hwilka efter wederbörandes hörande pröf: was wara däraf i behof under wilkor att elevernas årsafgifter icke bestämmas till högre belopp än 50 kr., att frielever til ett antal, fom af k. m:t beftämmes, mid ftolan antagas, att årlig berättelse afI gifwes öfwer stolans werksamhet samt att stolan är underkastad den kontroll och de wilkor i öfrigt k. m:t kan finna godt bestämma. Såsom ledamot af styrelsen för den i f. d. Lys manska gården förlagda flickskola, hwilken är in: rättad i öfwerensstämmelse med normalskolan i Stockholm och hwarest afgifterna äro i 1:a klassen 80, i 2:a d:o 100, i 3:e d:o 130, i 4:e d:o 150, i 5:e 150 o. s. w., har jag nogsamt erfarit, huruledes många föräldrar anmäla sin önskan, att des ras flickor må få intagas för half eller mera ned: fatt afgift. Styrelsen har endast till ringa del kunnat bewilja sådant, ty om det medgäfwes i större omfattning, skulle skolans inkomster ide förslä till utgifterna. För den fful har styrelsen beflutat ingå till k. m:t med und. anhållan att få åt skolan anslagna för nästa är 3,000 kr. af de mer del riksdagen sälunda anwisat. Men det wilkor, som härwid fästats, att årsafgiften fall utgöra för hwarje elev högst 50 Er. och dessutom ett antal frielever antagas, fan leda därhän, att dessa afgifter tillhopa med statsanslaget, i fall det er: hålles, ide förslå till ffolans uppehållande. Smellertid lärer enhwar inse och medgifwa, att — . D 3 6 a AQ.CAS.A