Se, DÅö PÅTPuve oerwwio PU VUl: lighet i affärer, på försnillningar af ämbetsmän, på bristande waksamhet och wärd hos öfwerordnade, trotsighet, lättsinne, swek och brist på ordhållighet hos underordnade, om ide att njutningslysinad och rikedomsbegär, penningafguderi och samwetslös egoism på många håll fått öfwermakten od hota att beröfwa wårt folk sitt fäderneärfda anseende för heder od tro, för pligikänsla oh redlighet? Hwad betyda desfa hemsla själfmord, dessa rån och mordanfall, dessa nidingsdäd af järnmägsarbetare och andra, dessa förgiftningshistorier och andra gräsligheter, om icke det, att mörka slyar draga öfwer samhället, hwilka göra luften osund och ingifwa fruktan för owäder? J nu omtalade upsats lemnar tidningen en rätt nedflående slildring af tillständet i hufwudstaden, sägande bland annat: i Här i Stodholm, fom utgör brännpunkten för wårt lands kulturlif, och hwarest det andliga mer än annorstädes borde wara tillgodosedt, här fram: stär äfwen det onda med de bjertafte färger, och ju mindre man här borde wänta att få fe ruftias beter i sedligt och socialt hänseende, desto mera otäcka synas de. Se på dessa många karbetare, som man finner raglande på gatorna, få fort man kommer från de mest eleganta stråkwägarne, dessa dagswerkare fom förtjena rikliga dagspenningar, men fom ändå äro trasiga och fnusliga od) hwil fas frodighet ofta mest synes wara ästadlommen af spritdryderna! Tänk på dessa många bewis på ringaktning mot kvinnan, dessa mänga osedliga förbindelser och Åsammanlefnader, fom förekomma och tolereras, dessa lättsinniga förlustelser hwilka förstöra både kropp oc själ, dessa pojkaktiga okyns nen och detta begär att trotsa lag och ordning, som gjort Stockholms befolkning stundom ryktbar öfwer hela landet! Wi tro att inga klasser kunna fritaga fig från slulder i dessa hanseenden .... Man kan äfwen ibland känna anledning till stor förundran öfwer det sätt, på hwilket Siodholms allmänhet wisar fig bildningssökande. Föreläsningarne för högsktolefonden äro ofta få fåtaligt heföfta att det goda utrymmet fer riktigt ängåtat ut. Fridens och fördragsamhetens apostel. 3 förra lördagonumret af Wadstena läns tidning bar en insändare riktat följande ord: Nice pastor och kominister 6. tilfrågas på det wänligaste om han ej slulle finna, dels för sin egen wärdighet och dels säsom prest och Guds ords förkunnare, att ett mera bildadi och wärdigt spräk på predikstolen woro lämpkigare, till och med om det gäller fritänkare. Uti hr E:s predikan, hällen i J-stads kyrka förliden söndag, förekommo bland andra uttryck. Här finnas fritänkare, desse uslins gar — usla kräk: sämre än djuren, ty oxen känner fin herres röst oh åsnan fin herres krubba, men fritänkaren känner ej fin herre; med flera dylika uttryd. Förstär ej hr E. huru andakten måfte störas genom flibt spräk, och) det hus, där fridens och kärlekens ord förkunnas, däraf wanhelgas? Nyvalde riksdagsmän. Till ledamöter i rilsdagens andre kammare hafwa efter de förra riksdagsmännens afsägelser walts för Södra Wadsbo i Skaraborgs län: landtbruknren Abel Winborg på Gammalsrud samt för Kullings oc Ahle hära der i Elssborgs län: landtbrukaren Fonas Anderas fon i Hoberg. Ett redskap för lifräddning wid eldswädor har upfunnite af major Sasse och wid därmed i Stockholm anstälda förför synts wara af stort gagn. Det bestär af en säck med däri befintlig repstege. En med säcken förenad smäcker lina får i förbindelse med en pil, fom sljutes mot det håll där den nödstälde befinner fig. (e. D. N.) Malmöhus läns pröfningskommittG bar wid bestattningen af spritförsäljningon mid gäftgifwerierna inom länet, och då det enhälligt mitsordats att den hittills wanliga beslattningen woro orimligt läg och ej ens närmade sig det werkligen försälda kannetalet, höjt denna bessattning för alla gästgifwerierna med 50 a 100 procent; od uttalades tillika den äsigt, att denna höjning endast wore att betrakta säsom första steget i en gradwis fortgående stegring, genom hwillen man wille försöka smäningom komna till en rigtigare och med werkligheten närmare öfwerensstämmande taxering, än den som hittillt fått göra fig gällande. Nytt för folkskolan. Sedan hos oss under jenaste tiden ett lifstraftigt intresse för den inhemsla fornkunjlapen, och öfwer hufwud taget det fosterländsta alt mera börjat göra fig gällande, har nyligen ett ganffa anmärkningswärdt arbete fett dagen, särstildt afsedt att bland jolkstolans ungdom söka wäcka intresse för den smenska forn forslningen. Arbetets titel år: Swenska forn: saker, samlade od ritade på sten; författare och utgifware är kaptenen wid Swea lifgarde Sigge Ulfsparre Det i siora halfwa ark tryckta häftet utgöres af planscher jemte en fort text. Meningen är att folkstolan uphänga dessa planscher, uptagande betydligt mer än 300 afbildningar i naturlig storlek af tillhopa 259 fornsaker från olika