Svonsk husflitstidning yttrar med afseende på slöjdsticklighetens utbredande bland mår allmoge följande: Ån till mognare älder hunnen person inser alltför wäl, att arbete är nödwändigt för lifwets uppehälle, om man will komma till oberoende, och det är denna infigt, fom bör inplantas hos det upmärande slägtet. Landtbefolkningen är i alc mänhet händig men will hafwa tid på fig, innan den företager något, som ej far och farfar förut gjordt, och denna längsamhet eller tröghet kommer förnämligast därifrån, att barnen ide i ungdomen lärt fig eller, rättare sagdt, want fig wid arbete. För att minska detta onda föreslås inrättande af slöjdskolor på landet. Dessa böra ligga i närheten af folkskolan, få att barnen, då de lemna, eller för dagen blifwa fria ur folkskolan, genaft kunde en, twå eller tre timmar arbeta i slöjdskolan. 5 slöjdstolan bör finnas en eler flere arbetare, som där ständigt hafwa arbete oh sysselsättning; denna eller dessa personer, som förestå skolan, böra wara hemmastadde i ätfkilliga landtmannahandtwerk, säsom snickeri, swarfweri, smide, torg: makeri och mera dylikt. Där böra finnastmodeler alltid tillgängliga för barnen att fe. Intet barn bör twingas till något wisst arbete, utan må barnen själfwa wälja det arbete, genom hwilket de skola förtjena fitt bröd eler, rättare sagdt, skaffa fig en särskild inkomst. Så snart ett barn söker inträde i slöjdstolan, erhåller det en motbok. J denna motbot antecknas hwad barnet uträttat, och lå snart det gjort något, fom fan säljas, erhåller det månadtligen eder för hwarje wecka betalning, för hwad det uträttat och til försäljning aflemnat. Det är ide alltid gifwet, att just det handtwerk, som i en slöjdskola inläres, warder det, hwaraf lärjungen i en framtid kommer att begangna sig, synnerligast då han i slöjdskolan ej fall bildas till handtwerkare; men hwad i ungdomen läres, warder alltid till nytta, då ingen kan lära sig för mycket, och för den som skall blifwa jordbrukare, är det af stor nytta och af stor wigt, attyofwan upräknade handtwerk icke äro främmande, så att han sjelf kan förfärdiga sina redskap, laga och förbättra desamma. Den jordbrukare, fom utan anlitande af andra personers hjälp sjelf fan un Dervälla sina redstap, är alltid i bättre omftäne digheter än den, fom för kontant betalning måfte anskaffa fig alt. Svenska beskickningen i Paris. Att denna diplomatplats ej stötes fom den borde, därom har man ofta hört klagomäl. Nyligen har en mindre strift af hr Louis Guilletmot angående erfättningss fråga på grund af tändsticksmonopolet i Frankrike. Förf. klagar öfwer swensta fändebudets lojhet och brist på pligttänsla, men berömmer exc. Björn: stjerna, Smwerige-NRorges utrikesminister. Kännes teknande för bebömande af baron Adelswärds ups fattnirg af fina ftyldigheter i Paris är följande, som wi anföra efter D. N. Jag (L. G) hade förut besökt och plaiderat min angelägenhet hos medlemmarne i finan-fommissionen, hir Provencal, Labeyril, Rolland, Ansz dibert, Lefebfre och Duffrayer samt dra i ni nisteriet inflytelserika personer, säsom hv: Roucou, CStael von Holstein, Delas, m. fl. Hr Duffrayer bade haft ätslilliga besöt af hr Åkerman, men ingen af ofwannämda herrar, hwaraf de flesta tillhöra statskonseljen, hade förmänen personligen känna hr baron Adelswärd. Hans excellens Magne, finansministern, nämde till mig wid besöket hos honom, att han ej heller hade äran wara personligen be kant med h. m:ts minister i Paris. Hård panna. En tunnbindaregesäll i Gefle wille en dag i förra weckan underföka om eggen på hans yra war nog hwass, och då ej något annat fans till hands, hwarpå han kunde werkställa af profningen, riktade han yxan mot fin egen panna och högg twenne gånger uti den. Antingen pans nan war hård eller armen något för lam, men af huggen upstod blott ett starkare blodflöde med åtföljande mattighet, hwarutaf mannen fann fig föranlåten att emellan några tunnor på werkstaden taga fig någon hwila. Han fans där i sädant tillständ att fältskär måste tillkallas, men någon widare följd än att han i sin panna kommer att bära, sitt — bomärke, upstår ej af hans profning. — ÅÄtta dagars kroglif under ideligt supande utan någon föda, hade försatt honom i det medwetslösa tillstånd att han gjorde det lifsfarliga experimentet på sig själf. . P. Hemsjuka. Till norjska Morgonbladet ftrifwes från Nordamerika: För närwarande går här en sjukdom, fom i orowäckande grad griper omfring fig bland de i främmande land födda, och af dessa icke minst bland wåra landsmän, och det är hemsjukan, eler en sjuklig längtan efter att återwända till det land, där deras barndomsoch ungdomsdagar förrunno oc där de nu känna att det dock är bäst att wara. Endast den, fom hemma har fett, huru Amerikafebern härjade bygderna och gick från gård til gård och från man till man samt rykte med fig de starkaste och eljes mest wiljefasta naturer, kan bilda sig en föreställning om, huru den af hemlängtan alstrade hemsjukan ari