tog dem äfven med sig in uti det rum, där hon spi sat med Lachner Under tiden tillkallade hot betjenterna och befallde dem att släcka de änn brinnande ljusen i salongen, — Komedien begynte, sade hon för sig själf innan teatern blef färdig, och deu får ett tragiskt slut. Förrädaren undgår ej min hämnd Och för eb sådan skurks skull visade jag på dörren den älskvärde Ferrari! Jag kunde kalle för min den herrlige såugare, som förvridit hufvudet på alla fruar i Wien, men som de hkvä fåfängt söka fänga. — Hvad tänkte jag då på, när jag blef trolös mot den firade konstnär, af hvars lof Europa genljuder, och som tillbad mig ensam oct egnade mig den eldigaste körlek? Ack, jag hai oåterkalligen förlorat min kostbaraste skatt En stund förgick. Lugut sof ännu Lachnei uti sin stol, medan Aurora oroligt vandrade al och an i rummet. Tallösa tankar och känslor korsade sig 1 hennes själ. Hon var omvexlande intagen af vrede, fasa, ängest, raseri, bedröfvelsoch hämudlust. Några ganger ryste hon för sig själf, nä! hennes blick föll på en hvit marmorbyst, föreställande hennes aflidne man, Piguitzer. Denne syutes vämligen antaga Turkowskys sköna, mer vemodsfulla drag och förebrående fästa ögoner mot henne. Hon hängde ett tygstycke öfver bysten och förblef orubblig i sitt beslut att bämna sig på den trolöse; men huru detta skulle ske, därom kunde bon ej blifva ense med sig själf. Huru skulle hon utan fara för sin egen person kännbarast kunna såra honom? — Har jag ej tagit tillräcklig hämnd på honom, frågade hon sig själf, när jag tillintetgör hans plan och fräntager honom det dokumentet, öfver hvars anträffande han var så glad? Jo för ögonblicket. Sedoare far jag väl tag i någon, som åtager sig att ge honom ett par värjstygn, och därmed är saken afgjord. — Men hvad skall jag göra af de andra skrifterna? Han satte inte något värde på dem, ty annars skulle han ej hafva bortkastat dem Då det hemliga förbundet uti Turkowsky förlorade sitt hufvud, dog äfven kroppen. Uvartilf skall jag då använda detta nu endast till makulatur dugliga papper? Ha! jag fick en ide! Man måste efterhärma denne major, så att han när han vaknar, blir förbluffad och tror, att ondskefulla nattgastar hafva drifvit sitt spe med honom. Ett goåi iuiall! Aurora är visst icke elak. Med rosenband fjettrar hon sitt offer och särar det med gyllne pilar. Med dessa ord tog hon från bordet de papper, som handlade ow det hemliga förbundet och begaf sig därmed åter in i rummet til Lachner. Sjunde Kapitlet. Hvad Lachner företog sig efter upvaknandet Grenadieren vaknade och fann sig omgifver af mörkret. Eu ljusstråle trängde sig genon de öfre skifvorna af ett fönster, hvars nedr del var behängdt med ett ogenowskinligt tyg Han såg månen belysa ett vaggur vid sin sid men dock ej med den klarhet, att han kund se, huru mycket det var. Hvar var hav? och hvad hade händt honom Hans permission var slut vid midnatten. On den var törliden, kunde det ga honom illa. Oc dokumentet! Hastigt kande han efter vid sit bröst. Gud vare lof! tänkte han, dokumente bar jag här. Det var ingen dröm! — Jag är ännu altid bedöfvad. Det se ut, som om jag, i likhet med fader Noach, ta git för mycket till bästa af en berusande dryel Det är dåraktigt af en kvinna att traktera me ett vin, som hon vet medföra sådana följde: om man dricker för wycket däraf. Det verkad äfven ganska hastigt. Jag har bört omtala: att på en ö vid spanska kusten växer en vin sort, som, för sin egenskap att plötsligt rus blifvit kalladt vino del diabolo eller djefvulsvine Det måste hafva varit denna, eller någon anna liknande sort. hvarmed jag trakterades. E A skämt men iao känner mis mveket mat