sändas 1, öfwer 2—3 mill. sändas 2 och öfwer 3 mill. sändas 3 ombud, hwilket är det högsta tal en stat kan sända. 4) När få många stater hafwa ingått i förbundet, att dess beständ är försäkradt, sändas ombud, af de olika församlingarne därtill utjedda män, till en i förbundet bekvämt liggande stad, hwarest de utnämna fins emellan en ordförande och en vice ordförande, hwilkas wal gälla för 4 på bwarandra följande år. 5) Ordföranden emottager klagomål, fom funna upkomma, od sammankallar därefter parterna till fredsmäkling, och, i fall förlikning icke kan upnås, sammankallar han ombuden för att genom dom afgöra twisten, efter att erforderliga uplysningar blifwit äwäga bragte. I fall af lita tal röster har ordföranden 2. 6) Swarje förbundsstats gränser wib ingåendet i förbundet böra blifwa erkända. Endast en stats klagan mot en annan må blifwa föremål för förbundsdomstolens mäkling och dom. En stats inre tilldragelser och stridigheter angå ide förbundet. 7) För att såsom werkställande makt utföra de domar, som af förbundsdomstolen kunna blifwa afsagda, och för att förswara förbundet mot utländsta fiender underhåller, inöfwar och utrustar till lands och watten hwarje förbundsstat i före hållande til sitt innebyggareantal en krigsstyrka af 1,000 man för hwarje million innebyggare. 8) De olika förbundsstaternas generalskater tilsammans wälja sig emellan och föreslå 4 män, hwaraf förbundsdomstolens ordförande wäljer en öfwerste befälhafware för armen och en suppleant, hwilket wal gäller för 4 år. 9) Ordförande och öfwergeneralen bosätta sig i den stad, som förbundsstaterna genom sina ombud dartill bestämma. De draga omforg för att förbundstrupperna i hwarje ftat erhålla en fullständig inöfning och utbildning, och bestämma de frigswapen de stola wara i besittning af til lands oh watten, och esterse, att dessa äro i beredstap på hwarje tid och stalle, oh, när få behöfwes, fam mankalla och anföra förbundsarmen mot de ohörs samme eller förbundets fiender. 10) Ordföranden och öfwergeneralen samt dessas tillförordnade lönas af förbundet i förhållande till folfmängden, hwaremot hwarje förbundsstat underhäller fin härstyrka och ombud. 11) Under krig fan hären efter ordförandens od) öfwergeneralens befallning rekryteras oc föröfas, men det bör alltid ste i förhållande till inne byggareantalet. 12) Det byte, som genom krig kan förwärfwas, är gemensamt för förbundshären. Se där nägot att tänka på och — tala om. Rättegångsod) polissaker. Hernösands rådhusrätt den 31 aug. Postmål. T. f. postmästaren Ulfsparre hade på befallning från poststyrelsen, instämt tre gäftgifware inom länet med yrkande, dels om answar för det de några gånger under 1873 och 74 wäg: ret att på anfodran lemna häftar til postens tort siaffande, dels om åläggande för dem att ersätia den förhöjda kostnad, hwilken postwerket därigenom fått för anslaffande af häst widkännas. F. d. sljutsentreprenören Thelberg i Wattjom erkände förseelsen oc) dömdes att böta 5 mark för bwarje gång samt att betala omkring 29 kr. i ersättning. — F. d. sijutsentreprenören Wiklander i Wattjom war mindre lätt att komma till rätta med. Efter att en god stund hafwa uptagit rättens tid med den inwändningen, att han ej ansäg fig slyldig att swara i detta mål, slutade han med att förneka att han någonsin wägrat lemna häst för postens fortstaffande, hwarjämte han yrkade answar å poftmästaren Ulssparre för obefogad rättegang. Målet upstöts till den 21 sept, hwarwid käranden borde förebringa bewisning i saken. — Sfjutsentreprenören J. Angman i Wissland bestred helt och hållet det mot honom framställda käromäl. Swaranden hade i sörening med en Carlström åtagit fig sijutsningen i Wissland, nämligen på det sätt att de båda kompanjornerna turat om hwar fjortonde dag; oc de i stämningen omförmälda tillfällen, då häst slulle blifwit wägrad för posten, inföllo alla på tider, då Carlström haft tjutsffyldigheten. Målet upfföts till den 28 fepember. vexelmål. Målet mellan handlanderne Genberg dh Schaultz förewar till fortsatt handläggning. Räranden Genberg representerades af auttionstotarien Larsson, swaranden Schaultz fåsom förut f. v. häradsh. Hjerten. Den fifnämnde förkla ade, att han fått sina twifwel, huruwida Genberg god tro mottagit de ifrågawarande wexlarne af Strömberg, ytterligare stärkta genom inhemtade plysningar, af hwilka syntes följa, att Genberg j för dem mottagit full waluta. Genberg sade då själf wid förra rättegängstillfället att han åsom waluta för wexlarne lemnat accepter, bhwil