Sundsvalls tidning – 3 september 1874, sida 2

kKejsarinnans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Öfversättning för eKSundsvalls Tidning N. Ko (Forts. från n:r 102. (B) De klingade med glasen och urdrocko dem. — Lefve den trogna kärleken! ytrade Aurora därvid. Död och fördärf åt hvar och en, som bedrager ett älskande hjärta! Ehuru judinnan ytrade dessa ord med högtidlig tou och hennes ögon därvid blixtrade demoniskt anade Lachner dock intet ondt utan tillskref den eld, hon visade, hennes teatraliska talang. Han faon vinet för angenämt, för att han ej skulle efterkomma hennes upmaning. Flaskan tömdes, och Aurora ringde efter betjeningen och befalde honom att intaga en ny. — Jag bör ej dricka mera, sade Lachner Detta vio är för starkt för mig jag blir rusig däraf. — Så låt oss då försöka en annan sort. Lachner svarade ej mer, ty rummet bade redan börjat dansa omkring för hans ögon, och hans sionen vägrade att göra sin skyldighet. Blott med möda förmådde han hålla ögonen öpna. Slutligen reste han sig med ansträngning från stolen och närmade sig med vacklande steg dörren. — Ni trifves ej i min himmel? frågade fru von Pignitzer honom.