sårsalstningar ej blifwit af honom gjorda. Oro i vexelryttarnes läger. Från Stodholm berättas, att wid den inwentering, fom med ; anledning af de Strömbergska werelförfalftningarne och de Lundqwiststa bedrägerierna, werkställts i därwarande banker och penningeanstalter, åtskilliga märkwärdiga uptäckter beträffande bestaffenheten af wissa accepter stola blifwit gjorda. Dessa up: täcter åter ffola hafwa haft till följd att ide förfallna wexlar till belopp af omkring en half mil. blifwit i dessa dagar af trassenterna inlösta. Lamblodstransfusion. Från Mösfeberg ffrifwes till Göteborgs Handelstidning: En lamblodstransfusiou, troligen den första i Swerige, werkställdes mid Mösseberg af dr Torstensson i närwaro af flere läkare. Operationen, som werkställdes medelst direkt öfwerföring af blod från lammets halspulsäder till patien tens högra armblodäder, lyckades så wäl, att den i högsta grad blodfattiga och förswagade sjuklingen redan ett par timmer efter operationen kände fig betydligt stärkt och uplifwad. Målsträfvanden på Jutland. Futarne hafwa börjat komma underfund med att det är för stort afstånd mellan deras språk och Köpenhamns samt undersöka nu i Aarhus tidning huru de skola göra; antingen ge jutifan på båten och antaga det dan: sta striftspråket eller behålla sitt modersmål och utweckla det till striftspråk samt låta danfta ffriftspräket fara. Ny tidskrift. Handlanden G. I. Leufstedt har hos justitiestatsministern uttagit tillftåndsbemis att i hufwudstaden utgifwa en periodisk tidstrift benämnd ÅFörnuft och läferi. Ett sällskap mormoner, bestående af nägra och tjugu personer, mest äldre gummor från landa: bygden kring Göteborg, afreste i torsdags till Köpenhamn, därifrån de widare skulle fortsätta resan till Amerika. Den skånska allmogens lynne, ofta få föraktfullt bedömdt. lildras i ett af topografiska får ren utgifwet arbete om Malmöhus län salunda: Skåningen anses wara till lynnet sluten och trög samt älskare af bekvämlighet oc maklighet. En sanning är, att slättbon, från barndomen wand wid tungt och strängt arbete samt fullt uptagen med jordbruket od därigenom fästad wid ett inslränktare område, saknar rörlighet i sinnet och liflighet i tal och åtbörder. Förflyttad utom sin wanliga werksamhet har han måhända icke heller den förmåga att reda fig i od utur oförutsedda omständigheter, fom utmärker andra landftapsin: wänare, hwilka under förre delen af sitt lif wistas på långwäga handelsresor eller hafwa fin fysfelsättning i widsträckta sfogar eller under en stor del af året med foror färdas utefter landswägarne eller wandra riket omkring på tillfällig arbetsför: tjenst; men fåsängt söker man i något af wåra landap en allmoge mera faft od) pålitlig till fin karakter, mera jemn och godmodig till lynnet, eller framför alt mera ihärdig och kraftfull i arbete än jordbrukaren på slätterna i Malmöhus län. Om än med stal klagas öfwer att den besutna allmogens stigande wälstand åtföljes af tilltagande öfwerflöd i mat och dryck, kläder och åkdon, så kan likwäl lefnadssättet i allmänhet ännu kallas enkelt. Bonden består wäl både sig sjelf och sitt husfolk en kraftig och tillräcklig föda; mjukt syradt rågbröd, stäsk, kött, ärter, potatis, gröt, mjölk, smör, ost och swagdricka är den kost, som dagligen utdelas minst tre och under ffördetiden od) wid annat owanligt ansträngande arbete fem gånger och däröfwer, men werkligt öfwerflöd i mat och dryck råder endast wid samkväm, fom här kallas gillen, wid hwilka tillfällen wisserligen ide fpas ras på anrättningarne. Det fordom bland almogen herstande fylleriet har numera i följd af den under de sistförslutna begge årtiondena werkande bränwinslagstifningen alldeles uphört (2), och dryckenstapslasten anses nu af allmogen med ftort föratt. Jcke heller är länets förbrukning af kaffe i förhållande till folkmängdens storlek få stor, fom i flera andra landsdelar, hwaremot enligt landa höfdingeembetets senaste femårsberättelse förbrutningen af maltdrycker samt rom, konjak och punsch synes wara i tilltagande. J. L. Runeberg om flyttfåglarne. Selfingfors Dagblad har fätt mottaga följande strifwelse: Hr redaktör! Med anledning af en edert ärade blad nyss intagen upsats om fäglarnes flyttningswägar, har J L. Runeberg bedt undertecknad att dit äfwen fom supplement inlemna hosfoljande, en gäng till ett helt annat ändamål skrifna, lila meddelande, angående hans åsigt fom swar på frågan: Hwarföre flytta fäglaruc? Han anser nämligen att det är ljuset, endaft ljuset, som fåglarne flytta efter. Når winter och mörker stanna i norden, höstdagsjämningstiden, beger fig fågeln södernt till litet längre dagar, men den tid aj året då norden ljuset blir rikare än i södern, då söker han fig åter mid mårdag: jämningen till norden. Allmänt antages, att han flyttar för att söka rikligare föda. Då wintern tillltanNSar far han Särfåtl SAN Ovr an. iiiiiiiii iiunn3jnnnEuiittnttttttttttttttttttttttttttttttttttttttt:n!::::::::::::::::—