Fär bruka ej wara skygga för lamm, säger Ruthström. Nu ä klockan fer och nu äb ni saliga, men i natt fan djäfwulen komma od ta er. Ett ytterligare betecknande drag läses i tidnin: gen Upsala, fom berättar att en ännu lefwande prestman, fom tillika är teologie kandidat och en mätta rik man, ffall ha ytrat i en predikan om Kristi upståndelse: Täntken eder, älskade åhörare, hwilken fröjd och gamman det war för Gud att ånyo få wälkomna fin käre fon, fom han ide hade sett på trettio år! Den religiösa rörelsen i Sverige. J tidningarna läser man en redogörelje för yttranden, fälda under ett nyligen i Upfala hållet misfionsmöte, hwilka i mera än ett afseende äro att bes klaga, men också att beakta. Ty det är utan twifwel säkert att en stark religiös rörelse pågår hos of, fom uttalar fig bland annat i dessa minsfionsmöten och sträfwandena för den yttre och inre missionen; frågan är att funna leda den i rätt riktning, på ett wålsignelsebringande sätt. Den evangeliska fosterlandsstiftelsen har utweckladt en storartad werkamhet på detta fält; utan att ingå i en granstning öfwer den nytta eller skada som därmed åstadkommits, må det wara nog bekräfta, att de religiösa ifrarne icke måtte finna sig nöjda med hwad i missionswäsendet redan uträttats. Det har nämligen bildat sig i Stockholm en ny missionsförening, hwilket framgår af en till ectlefiaftifdepartementet ingifwen anhållan om fal. fant tion på stadgarne för den fig få fallande Luthersla misfionsföreningen i Stodholm. Anfökningen är undertecknad af pastorsadjunkten i Adolf Fredriks församling D. A. Årnström föreståndaren för stadsmissionens barnhem K. Erixon, predikanten Aug. Lindström, handlanden och v. ordföranden F. O. Ramström, tandläkaren F. Burström, ffomakaren A. Hedenwall m. fl., inalles 18 ftyrelfeledamöter. 1:a af stadgarne förklarar: Lus therska missionsföreningen i Stockholm utgöres af swenska lutherska trosbekännare, hwilka, drifna af Kristi kärlek, wilja bidraga til Guds rikes befrämjande, förnämligast i Stocholm och def omgifningar samt för öfrigt få långt krafterna medgifwa. Stockholms stads konsistorium, fom blifwit hördt öfwer ansökningen, anmärker att för en sådan fri kärlekswerksamhet stadgar, i den ordning bestämda som här äro i fråga, harken äro gagneliga eller behöfliga utom i det fall, att det wore att befara, att hinder stulle läggas i wägen för densamma, men att en sädan farhåga icke lärer ega ringaste grund i de befintliga werkliga förhållandena i wårt land. I 3:dje I förekommer följande stadgande: — — (styrelsen eger att, enligt Matth. 18, 14 —17 v., pröfwa huru förfaras bör med ledamot fom, till allmän förargelse, i lära eller lefwerne, afwiker från Gnds ocd. Genom denna beftämmelse har, säger konsistorium, föreningen tillagt sin styrelse samma rättighet som Kristus tillägger församlingen od) fom i yttre måtto, enligt fyrforätten, endast fan tänkas tillhöra ett kyrkosamfund. I 82, där det heter att styrelsen eger utfärda kallelse till, af föreningen godkända, ordets för: kunnare, antaga skollärare och skollärarinnor äfmens som ombud och andra, hwilka finnas lämpliga att werka inom föreningen, utse lokaler för Guds ords förfunnande, skolunderwisning m. m, finner fonsistorinm att föreningen gifwit styrelsen fädant up: drag att, om fal. sanktion wunnes, den finge en magt wida större än den swenska kyrkans. Kon: sistorium fan ide anse sädant wara helsosamt för ordningen i kyrkan, liksom det ej finnes i gällande eller föreslagen kyrkolag förutsatt eller tänkt som möjligt. . K. m:t lärer ej heller funnit ffäl meddela faftställelse å de nämda stadgarne. (e. S. K.) Bränvinsbränningen i Sverige. Skördeåret 1872, omfattande okt.—dec. 1872 och jan —april 1873, kastades i bränwinspannorna 243,692 tunnor hwete, råg, forn, hafre och blandsäd, 1,778,626 tunnor potatis och andra rotfrukter, 11,976 tunnor pressjästaffall, 6,013 centner renlaf och 24,588 centn. hwitbetssimp. Häraf tillwerkades 17,521,543 kannor bränwin af normalstyrka. Dessutom in: fördes år 1872 bränwin med 436.244 kannor. Sveriges införsel under förfta hälften af innewarande år har warit högst betydlig och wisar för de fleste waror en stor ökning i jämförelse med någre föregående år. Af bomull har införts i det närmaste 15), millioner skålp. eller omkring 3 gånger få mycket som 1872; of ull 2; million skålp. oh af mäfnader 924372 stälp. siden, 2,311,270 skalp. bomulls, 2337,560 skålp. ylle och 1,567,353 skålp. linne: och hampwäfnader. Ånförseln al papper stiger till inemot 114, mill. stålp. samt af redskap och maskiner till ett wärde af 8,601,155 kronor 22 öre. Hwem fan undgå att swärtsam beröras af tanken på den förs lust wårt land lider däraf, att dess storslöjd ännu