torde wara mindre kändt, är, att 30 man of Ups lands regemente beordrats, att under 3 månader (från den 25 juli till den 25 oktober) bestrida en del af tjenstgöringen på Waxholms fästning, i anledning af den mängd tomrum, fom upftått inom den afdelning af artilleriet, hwilken utgör besättningen på nämnda fästning. Denna lommen: dering är få mycket mer att beklaga, fom den indelta soldaten just under den tid, hon omfattar, så wäl behöfwer wara hemma på fin rote, för att stöta sitt lilla landtbruk. För mången går dessutom en ganffa betydlig arbetsförtjenst förlorad genom den twungna bortowaron. Den oinwigde tan swårligen inse något giltigt skäl, hwarjör indelta soldater slulle upbådas till kommenderingen i fråga, då den i Stockholm liggande garnisonen, fom tillbringar en god del af fin tid med att flå dank oc göra ofog, wäl utan ringafte olägenhet stulle kunnat förminslas med 30 man under 3 månaders tid. Eller befarar man måhända, att bewakningen då skulle göra gemensam sak med den, fom on sattes att bewaka? Garnisonens mora: lista ståndpunkt berättigar till en sädan misstanke. (e. G. H. T. Fasaväckande mord — en följd af religions grubbel. Halmstadsbladet berättar: Enligt rap: port från wederbörande kronolänsman har hustru Kristina Knutsdotter från Weinge i Halland i måns dags omkring kl. 6 på morgonen afdagatagit fin yngste fon genom att, då han fof, förft tillfoga honom ett får i halsen med en rakknif samt sedan hålla honom hufwudstupa i en wattenspann tills ban dog. Därefter git hon til den äldre sonen Rils, 10 år gammal, oh tillfogade honom lifaledes ett får i halsen med samma knif, hwarefter bon sökte äfwen jå honom i wattenspannen, men han slet fig ifrån den onaturliga modren. Hus strun, fom wid polisundersökningen själf omtalade huru alt tillgått, wisade sig ej ledsen öfwer det begångna brottet samt bekände att det en längre tid warit hennes afsigt att mörda både sig själf och fina barn samt att orsaken härtill warit grubbel öfwer sin själs salighet samt misströstande om Guds nåd. Hustrun är transporterad til Halms sellfängelse. om katten heter det hos en nyare naturforskare (C. Vogt), att han af wår tids civilisation icke längre tan fördragas, lika litet fom det rationela ffogsbrufet fan tåla geten. Kattens nytta fan mera än ifrågasättas: han wågar fig ide på den stora husrättan, fom alt mera uttränger fina twå flägs tingar (mus rattus och m. musculus). Def mera gifwen är den ftada, han anställer bland fåglar och mindre wildbräd. Det är hufwudsakligen hos nom, man skall skylla för att wi icke inom städerna hafwa fäågellif och fågelsäng fult opp, då det är afgjordt, att ide ens de stora städernas folkfhwimmel och buller strämma bort fåglarna från ftadspars kerna och trädgårdarna, od sjelfwa Paris har inom fina råmärken ett ganska rikt fägellif, där katten ide fått blanda fig i leken. Hans ftadligs bet fan ide misstänkas wara något nytt påhitt, då den redan på 1700-talet påpekades af Patriotiska sällskapet: af det willebråd, fom såldes till ftäs derna, more en myckenhet fräntagen kattorna, af hwiltas rikliga byten det utgjorde en dal. Af Svenska Familje-journalen bar fjunde häftet nu utlemnats. Wi nämna af innehållet: Den påfliga bannlysningsbullan mot Luther. Noz merska bilder. S:t Mariakyrkan i Wisby. En lejonjagt. Kung Jans port i Upsala. Ansgariis munumentet på Björkö. Jordens forntid och fram tid. Signes minnesblad. 12 wackra illustrationer, af hwilka wi i synnerhet wilja framhålla de af hr Hallbeck tecknade, pryda häftet. Sjukdom bland Norges färskvattensfiskar. Härom strifwes ytterligare från Agdar: En farsot har utbrutit, bland färlkwattensfiskarne. Man fan fe en stor mängd ligga döda på sjöbottnen, medan de ännu lefwande äro få med: tagna, att de, under det de wältra sig i watten: ytan, med lätthet funna tagas med händerna. Swad orsaken till denna sjukdom od) dödlighet är, måtte wäl de lärde kunna säga. Kristiania Dagblad säger, att man har funs nit bineckemask i lar från Skienselfwen och i an: nan fisk från flera af insjöarne i Skiens omgif: ningar. t Stiftsnyheter. Ledighet. En kollegatjenst modersmålet, engelska och fransta språken mid Piteå elementarlärowerk sökes före kl. 12 den 10 instundande oktober. Bref från landsbygden. Jämtland i aug. 1874. I mitt förra bref til Eder tidning nämdes når avt om kyrkoherden i Owikens pastorat och om