—wWW-W— — — —— ITIII SIHErrevisor wid Sumdswalis Foltbank har för innewarande år utsetts folkstoleläraren A. P. Sundqwist. Drunknad. Privatläraren I. Peltins fyra: åriga fon forswann i måndags afton och har i går återfunnits i ån nedanför Gisbergs gränd, fannolikt af wåda omkommen. Rymning. Arbetaren P O. Nilson från Attmar som en dag i förra weckan skulle af fånggemwaldigern Larsson forslas härifrån till länsfängelset i Hernösand för att därstädes aftjena honom ådömda böter, beredde sig under resan tillfälle att rymma. Han bad nämligen fångföraren att få gå in på ett inwid wägen liggande ställe för att dricka Detta bewiljades, och Nilsson gick. Då han imellertid ej tom till baka, begaf sig äfwen fångföraren in i huset. Fången war förswunnen, och oaktadt de noggrannaste undersökningar stod han ej att finna. Hernösands Mekaniska verkstads aktiebolag hade i lördags extra bolagsstämma, därwid beslut skulle fattas rörande utsträckt aktieteckning till fördubbling af det nuwarande rörelsekapitalet. Strömbergska vexelförfalskningen mar i i måndags äter föremål för undersökning mid råd: husrättens tredje afdelning. Åtslilliga målsegare eller ombud för sådane woro närwarande, och ins tygade riktigheten af Strömbergs upgijter om för: falstningarna. Endast för handlanden J. G. Blom: berg i Sundswall war icke något ombud tillstädes, hwadan rätten beslöt, att den med hans accept försedda wexeln slulle, för uplysningars winnande, genom öfmwerftåthålare-ämbetets försorg sändas till B. i Strömstad, där han för närwarande wistas; och upsköts i anledning häraf målet på en wecka. Poststaten. Fnom fatalietidens utgång hafwa såsom sökande till postmästaretjensten i Hernösand anmält sig: T. f. postmästaren Ulssparre i Hernösand, poftexpeditören Gjertz i Ljusdal, postmästaren Lindqwist i Marstrand oh v. Baumgardten i Alingsås, postexpeditören Wallenberg i Wernamo, f. d. poftmästaren Nordwall och postmästaren Sandberg i Trosa. Ansökan om försättande i konkurs. Grof: handlaren Fr. Josephson war i måndags ånyo inkallad för konkursdomstolen. Hr Josephsons ombud, v. häradshöfding Landegren, nämde att hr Josephsson ämnar, få widt möjligt är, fomma till godwillig upgörelje med fina borgenärer, hwarför han anhöll om 14 dagars upskof. Denna anhållan bewiljades af domstolen. Sorgligt själfmord. Rektorn wid tyjka fos lan, dr Edvard Schäfer, boende i tyska förjamlingens hus wid tyska stolgränden, wistades denna sommar med sin familj, bestående af moder, hustru och fem barn, på Furusund. Fru Schäfer hade i slutet af juli månad råkat i allwarlig twist med fin man — något fom def wärre ide warit owanligt. Denna gång lärer imisten warit föranledd däraf att fru Schäfer ansett sin man hafwa för hårdt straffat ett af deras barn. Fru Schafer begaf sig den 30 juli in til Stod holm. Först den 12 augusti, således jemt 14 dagar senare, begaf sig mannen in till staden för att upsöka henne. Det war då han fann hennes lik, så förwandladt, att det hade spridt stark lukt i hela huset, hwilken lukt ock alldeles öfwerwäldigade den polisman, fom blef tillkallad, när mannen hade uptädt huru det stod til i hans hem. Liket låg afklädt i sängen, och de kläder fru Schäfer i lifstiden haft på sig syntes ha begagnats för att elda i kakelugnen med. Spjället war ftjutit. Fru Schäfer hade säledes osat ihjel fig, hwilket ock genom en af andre stadsläkaren anstäld undersökning bekräftas. Till någon ursäkt för att mannen icke förr i Stockholm sökt sin hustru anföres, att hon wid afresan till Stocholm stall hafwa sagt att hon ämnade sig hem till Tystland. om fornforskaremötets ledamöters besök i Upsala lemnar till G. H. o. S. T. en tillfällig brefstrifware en synnerligen ledig och tilltalande slildring, ur hwilken wi göra följande utdrag: Xlockan war 10 f. m. och wädret det wackraste: klar himmel utan altför stark wärme, faftän man war i rötmånaden. Nu först kom man under fund med, att man fann sig i stort sällstap, ty när alla kommit ur wagnarna wardt det ett mäkta långt låg. Man wandrade i näåstan högtidlig tystnad till Freys hög, hwars öpnade sida syntes redan på längt håll. Snart woro de 6 till 7 hundra järnwägspassagerarne inne i högen, där de någors lunda inrymdes, om ej med stort swängrum, dock i god sämja. Tänk om högens wäggar ramla ned öfwer oss alla! Hwilket beswär för arkeologerna några tusen år härefter! Hwilken period tillhörde de, alla dessa slallar trinda och längrunda, fom här aterfunnits? Att kvinnorna hade ofantlig stark harwåxt war tydligt, under det fallet synes warit motsatsen med det manliga slägtet. Stenoch bronsåldern war tydligt förbi, men mycket antyder, att guldåldern war i antågande: ja, de till: — — — ——— . -— — — — — — AA S: ——G—— n— — —