——————————————————————— ——— — —— —!s —ö——— — wLt— AUG. LEITIHIN. Musikdirektör och associerad ledamot af Musik akad:n i Stockholm Foruforskaremötet i Stackholm. (Arkeologista kongresjen.) Fjärde mötesdagen. SU. 3 i fredags e. m. mar mötet åter famladt, denna gång under ordförandeskap af hr Bogdanow. Hr Birchow tog sig anledning af de iakttagelser han gjort under Björkö-färden att bekräfta den likhet fom finnes mellan de å Björkö gjorda fynz den oc föremål från motswarande ålder, fom anträffats i norra Tyskland, särskildt i Pommern, Arabiska mynt oc) prydngder af orientaliskt ursprung, liknande dem som man funnit å Björkö, hade i stor myckenhet samlats isynnerhet i nordligaste Tyskland, men äfwen i Brandenburg, Sölesien och Böhmen. Hr Schaffhausen redogjorde först för åtskilliga föremål, som anträffats i Rhens floddal och å hwilka förekommit icke allenast runinskrifter (tolkade af prof. Diedrich i Marburg), utan äfwen latinska bokstafstyser. Därefter gjorde talaren en klassifikation af de stenmonumenter, fom finnes i olika trakter af Tyskland. De utgöras dela af lösa stenblock, hwilande på andra, och dels af flera i krets lagda stenar. Dessa platser Hade i forntiden anwändts för förrättandet af religiösa bruk, för domars afkunnande och för folkfästers firande. Hr Zawisaz upläste en afhandling om de i Polen sörekommande hålor, som anses tillhöra de polerade stenwerktygens tidehwarf, och de fynd, som i dem bilswit gjorda. Femte mötesdagen. Under sammanträdet på lördags förmiddag led: des förhandliugarne af visepresidenten hr Leemans (holländare). Den fråga fom blifwit uptagen såsom ämne för öfwerläggningen, war: Swilka äro de anatomiska och etnografiska egen: domligheterna hos de folkjlag, fom bebott Swerige under den förhistorista tiden? Hr Wirchow refererade sina sraniologiska studier i museerna i Liege oc) Bryssel samt sökte att beswara frågan om od) i hwad mån de olifa franiebildningarne hos de förhistorista folken fan hafwa förorsakats af ytre wald, Jasom hufwudskalens fam manpressning o. s. w. — Hr B. omtalade tillika att van uti muscerna i Stockholm och Upsala påträffat kranier från brons: och järnåldern, bland hwilka han trott fig funna särskilja twå grupper den ena karakteriserad af en hög och den andra af en tillplattad hufwudstälsform, men ansäg fig ide af denna iakttagelse berättigad att draga den slutsatsen att de representera olika människoraser. Hr Virchows anförande upkallade hr CQuatrefages, som icke i allo delade de åsigter angående rasernas upkomst, som af den föregående talaren förfäktats, (Ör V. hyllar i denna fråga en ren atavism, under det att hans wetenffapliga motständare erfänner denna prinsip endast med wissa instränkningar) Hr von Diben beträdde nu talareftolen, hälsad med lifliga bifallstecken. Talaren föredrog en afhandling fom asyftade ett beswarande af den till utredning föreliggande frågan, därwid lemnade åtffilliga uplysningar om fina i Lappland od an: dra trakter af Skandinavien anstälda etnografiska forffningar. Hr v. D. war af den åfiat att i Swerige under den förhistoriska tiden Swear och Gotir waret blott en ras, äfwen om de mid an: komsten till Swerige skulle haft olika bildningsrad. KU. I f. m. hade konseljen sammanträde, hbwarmid med stor röstpluraritet beslöts att nästa arteologifta kongress ffall hållas i Buda Pelth 1876, på avund af offisiel inbjudning från ungerska minifterict, framförd af prof. Romer, förestandare för arkeologista musect i nämda stad. En ringa mi noritet lär röstat för Moskwa. Xl. 1 3 hölls fri sammankomst, wid hwilken riksantikvarien Hildebrand förde ordet. Grundpunkten af eftermiddagens föredrag war då. Ör Oppert betradde talarestolen och höll en