Sundsvalls tidning – 18 augusti 1874, sida 3

Fran utlandet. Frankrike. Churu ännu sparsamma och mycke motsägande berättelser föreligga om marstalk Ba zaines flykt och det icke är antagligt, att saken sammanhang skall blifwa kändt förr än den af regeringen inledda undersökningau blifwit afslutad. synes det dock wara otwifwelaktigt, att han und: kommit med tillhjelp af rep och stegar — ehuru det förefaller mången otroligt att den 63-årige och mycket korpulente mannen kunnat på detta sätt hissa sig ned för fästets bröstwärn och den branta klippwäggen. Händelsen synes haswa gått för sig emellan kl. 5—6 på morgonen, ty ännu kl. 5 hade den posterande slyltwakten observerat fången; ester kl. 5 ansågs det inbrytande ljuset wara ett till räckligt slydd emot alla rymningsförsök, hwarför posten då fick gå till hwila. Enligt de underrättelser, fom Corr. Havas erhållit, stola Bazaines hustru och hennes kusin, mr Roulle, spelat Hufmudrollen wid flyktens anställande.De hade af en krögare på S:t Marguerite byrt fig en båt och trots den häftiga stormen stuckit ut til sjös. Wid denna tid såg man äfwen en ångare, troligen Georges, passera förbi. Marstalken själf pros menerade i samma stund med sin wän öfwerste Villette oc fängelsedirektören på fästningsterrassen, och de samtalade helt lugnt med hwarandra. Ål. 10 begaf man fig till hwila. På morgonen då flyften uptädtes, fann man blodspär på repftegenMarssalkens hustru har under Hela denna tilldragelje wisat en utomordentlig och äkta merikansk energi, och hon Hjälpte fin kusin att ro. Nvijoångaren förswann i natten, ntan att man obferverat hans flagga. Öfwerste Villette, fon warit hos fången till sista stunden, lemnade i måndags morgon fästningen för att begifwa sig till Paris. J Cannes blef han emellertid igenkänd, och genast telegraferades härom till polismåstaren i Versailles. Ankommen till sistnämnda stad blef öjwersten häfs tad och förd till fort S:t Nicolas. Bazaine antages sedermera hafwa kommit i land wid San Remo och sedan gått öfwer Turin och Basel till Briisfel, hwarifrån han troddes ämna begifwa fig till London. Men, som sagdt, alt detta är blott gruudadt på rykten, och måhända ftall underfökningen updraga, att rymningen försiggått på ett wida mindre romantiskt och inweckladt sätt. Tyskland. Grefwe Otto von Stolberg-Wernigerode har afsagt fig den suveränitelsrätt, som hans ätt under flera århundraden egt öfwer arefskapet Wernigerode, beläget wid foten af Harg berget. På grund af fin öfwerhöghetsrätt kunde grefwe Stolberg i fitt grefskap, hwilket är ärftligt inom hans ätt, tillsätta ala judisiella oM eclefiaftifa tjenstemän. Under honom lydde en högsta domstol och ett konsistorium. Han utöfwade inom ett preussiskt område en stor del af de rättigheter som tillkommo en absolut suverän utan någon ans swarsskyldighet. Grefwe Stolberg är numera endaft en preussisk underfåte. Fyra preussisla biskopar befinna fig för närwarande i fängelse. De äro: biskoparne af Po jen-Gnefen, Köln, Paderborn och Ireves. KA MUR