Fornforskaremötet i Stockholm. (Arkeologiska kongressen.) Andra mötesdagen. Klockn 10 i måndags förmiddag börjades åter öfwerläggningarne. De frågor fom mid detta jams manträde skulle dryftas woro twänne nämligen: Hwilka äro de karakteristista kännetecknen på den senare ftenåldern i Swerige? och Månne de forn: fynd fom tillhöra denna period hafwa tillhört ett enda folk, eller fan man bewisa att flera stammar samtidigt bebott olika delar af Swerige? Såsom ordförande tjenstgjorde mr Dezor (från Schweiz). Prof. Nilsson redogjorde i korthet för fina inom den skandinaviska arfeologien tidftiftegörande forskningar rörande nordens första be: byggande. Därefter upträdde hr Montelius och höll ett längre föredrag rörande de från den fe: nare stenåldern förekommande grafwar. Man har numera reda på fådana till ett antal af omkring 500. De äro i allmänhet belägna i närheten af bafe-, fiös och flodstränder och förekomma mest i Skåne, Bohuslän, Westergötland, Dalsland samt på Öland Dessa grifter hwilta äro af stor wigt för belysningen af denna i historien så aflägsna tidrymd utgöras af stendösar (i Skåne), gångrifter och hällkistor. Grafplatserna från den senare ftenz åldern afwiker föga från de fom förekomma under den första bronsåldern. Talaren redogjorde äfwen för de olika flintarter som begagnats för redskap och wapen samt slutade med att gifwa en skildring af de olika stammarnes wandringar oc boningsplatfer. Under det att en hr Homworth innehade talare: platfen inträdde en funglig adjutant och anmälde för ordföranden att konungen fom straxt förut an: ländt til staden, önstade aflägga ett besök hos mör tet. Straxt därefter inträdde h. m:t i salen. Förs samlingen, som war talrikare än någonsin tillförene, i det att nästan alla platser woro uptagna, reste sig wid konungens inträde och mottog honom med lifliga och ihållande handklappningar. Ordföranden helsade h. mtt med några artighetsbetygelser på hwilka h. m:t swarade i wänliga ordalag. Kor nungen tog därefter plats tik höger om ordförande: stolen, mellan presidenten och grefwe Hamilton. Tredje mötesdagen. Under onsdagens förmiddagsmöte, skötte prof. Virchow ordförandeskapet. De frågor, som under denna sammankomst slulle dryftas woro tre näm: ligen: Swilka äro de karakteristista kännetecknen på bronsåldern i Swerige? J hwilket förhållande stå seder, bruk och industri i Swerige under denna ålder til andra europeista länders under samma period? Huru förhåller fig i dessa afseenden bronsåldern till den föregående utwecklingsperioden? Hr Soldi (från Paris), wisade att de brons: redskap — företrädeswis yxor — fom förekomma i Frankrike ftilja fig från de swenska såwäl genom materialets beskaffenhet fom genom form och ars betssätt. Därefter Höll hr Hildebrand j:r ett före drag, uti hwilket han, under förewisande af mwerttyg oc wapen från senare stenåldern oh från bronsåldern, framhöll slilnaden mellan dessa. Red: ffapen från den senare tiden kännetecknas bland annat däraf, att man mid deras arbetande ide blott, såsom under stenäldern, tagit hänfyn till det nödtorftigaste praktista behofwet, utan äfmen sökt i någon mån tillfredsställa skönhetssinnets for: dringar. Hr Montelius hade ett intresfant anförande om de hufwudsakligen i Bohuslän påträffade inristningar å klipphällar. Desfa utgjordes till större delen af afbildningar af fartyg och djur samt hade synbarligen åstadkommits icke medelst stenwerktyg, utan genom metallspetsar. Hr Engelhardt, som därnäst begärde ordet, redogjorde för de lemninanar Ab undor hronsåldern förekommande husdiur Yur uj 11904a vaevirvuLlUuUtL LI vevivirru ve yYuvvjurv, som påträffats i s. k. tumuli (grafhögar). Wid en undersökning af dessa lemningar hade fram gått att oxen, fåret och hunden redan under detta tidskifte warit husdjur. Hr Virchow lemnade för en stund ordförande: stolen åt hr Capellini och intog sjelf talarestolen för att gifwa en stlildring af de etrustiska urnor, som förekommit i grafwar uti norra Europa. J sammanhang härmed föremifade talaren afbildningar af åtftiliga föremål — hufwudsakligen fvinnoprydnader — hwilka i dessa urnor anträffats. Sundsvall d. 15 Ang. Stadsfullmäktiges beflut, hwarigenom antogs plan för stadens ordnande och utwidgning, hwilket