Sundsvalls tidning – 11 augusti 1874, sida 2

tillbaka på honom med dystert alvar. Tror du ej, sade den förre, att jag gissar dina tankar? — Hvilka tror du att de äro? — Att mina sivila kläder skulle passa dig väl. — Ja, det är verkligen därför jag några gånger mätt dig med ögonen, — Låt oss då byta! Westmaier afdrog rocken. — Men såsom föregifven baron kommer jag ej att ta mig riktigt bra ut i dioa kläder. — Jo, i mina kläder kommer du att ta dig ut som en prins. Min herr farbroder lät föra mig till stadens förste skräddare och sade till honom, att han ville hafva mig klädd som en adelsman. — Du är starkare bygd än jag. — Det betyder ingenting. En vid och bekväm klädning utmärker den förnäme framför j den prälade odågan. De båda vännerna afklädde sig snabbt, och några miuuter sednare drog Lachner redan Westmaiers sidenstrumpor på sig, medan denne svor öfver att det ej ville lyckas för houom att få kamratens trånga stöfletter på sina grofva ben. (— Hör jag tycker någon är vid dörren. — Vi öpaa icke, kunna det ju icke häller. — Men om mau med våld skulle intränga kan jag ej här tänka på att gömma mig. — Inom fem minuter kan du vara färdig och det är äfven tillräckligt mörkt för en lustfärd. — Äro vl ej i första våningen? (Forts.)