aget redan 1 Strombergs tonturs dewatädt IS ordran. Den anklagade, syntes därwid ännu mera up: kakad än wid de förberedande förhören i polis: ammaren och widhöll fin där förut afgifna och f of i ett föregående nummer återgifna befänselse. Han tillade nu, att orsaken till det ivåtade beståndet wål warit hans på senaste tiden mårdsösade affärer, men att den egentliga anledningen, om bestämdt honom för att tillgripa den brotts: iga utwägen att medelst falsta accepter skaffa fig penningar för att funna hålla fig uppe, warit den, tt grosshandlaren Lundqwist — eller samme pers on fom sedermera gjort fig få bekant genom mjöl: ransaktioner med industrikreditbanken m. fl. oh om nyligen, efter hwad det antages, begifwit sig ill ett annat land — satt sig i besittning och om säkerhet för fin fordran af Strömberg behål: lit twå wexlar å ett sammanlagdt belopp af oms kring 11,000 fr. och hwilka af den senare innehu des för annan persons räkning. Att anskaffa denna summa fåg han ingen utwäg, aldenstund alla hjälp: fällor woro uttömda och hans kredit lidit mycket på senaste tiden, och han inlemnade då den å sistlidne januari — ide den 2 i samma månad såsom han af misstag upgifwit i poliskammaren — twå af honom med faljfa accepter försedda wexlar å nyss nämnda belopp, den ena i induftriz och den andra i standinawista kreditaktiebolaget. Dessa wexlar diskonterades, och sedermera följde den ena för: falstningen den andre. De fålunda influtna penningarna hade han anwandt dels till att betäcka sina äldre skulder, dels och till att infria de ut: lemnade med falsk accept försedda wexlarna. Han förnekade, att någon del af dessa medel blifwit för ftörd eller anwänd till hans enskilda behof, och fade fig wara beredd att till annan råttegangodag lemna fullstandig upgift få wäl på beloppet af de nio fal: ita wexlar, fom han i där warande banker belånat och inlöst samt sedermera, efter hwad han trodde, förstördt, fom och på de skulder, fom därmed blifwit betalda. Ty ehuru han af fruktan för att wäcka misstankar hos sina twå biträden ej fördt något ordentligt kassakonto, hade han ajort antedningar, med Hwilfas tillhjalp han trodde sig funna uprätta en förteckning öfwer fina in: komster od) utgifter äfwen under innewarade år. Ordningen fom därefter till förfaljtningarna i Gefle. Härmed hade saä tillgätt, att Strömberg fom haft ansenliga penningetransaktioner med grof: handlaren P. I. Bouwin i nämnda ftad, under loppet af innewarande är säsom likvid för sin skuld till denne öfwersändt wexlar å tillsammans oms kring 41,000 kr., å hwilka wexlar antingenstrasjens tens eller acceptantens namn wore förfalskade. Ransakningen angående denna del af malet hör emellertid ej till Stockholms rådhusrätt, utan fommer att remitteras till wederbörlig domstol, hwiltet i detta fall troligen blir Gefle radhusrätt. Radhusrättens vrdjörunde, hårudshöfdingen Hård af Segerstad, irågade emellertid den anklagade, om han ide hade utlemnat några flere än de i det föregående omnämnda, till ett belopp af 41,000 kr. upgående falska wexlarna. Hernåäsands enskilda bank har nämligen i dessa dagar, uptäckt fig inz. nehafwa en wexel å 6,500 fr. af det Strömberg: ffa fabrifatet, till hwilken hrr Sundin Petre i Hernösand fått slappa till fina namn fom accep: ter. Enligt W. A. hafwa grosshandlarne Genberg i Sundswall oh I. E. Schaultz i Hernösand äfwen genom de Strömbergska wexelaffärerna fommit i kollition med hwarandra. Hr Genberg hade till Hernösands rådhusrätt instämt hr Schaultz med yrkande, att denne måste förklaras pligtig af honom inlösa twå wexlar till ett sammanlagdt belopp af 10,148 fr. 75 öre, hwilka wexlar af Gu: staf H. Strömberg komp. lemnats fom fäferhet för en af Genberg utfärdad accept. Ör Schaultz instälde fig emellertid genom ombud, vice härads: höfdingen Hjertän, hwilken företedde en fontokurant, utfärdad och egenhändigt underskrifwen af firman Strömberg, i hwilken dessa twå wexlars belopp fanns debiteradt hr Schaulttz och fontofuranten det oaktadt wisade ett saldo till hr Shault favör, öfwerstigande 3,000 fr. Denna sak förklarade Strömberg sålunda, att ofwan nämnda wexlar tillhörde dem, fom blifvit sända till hr Bouwin och af denne federmera tro: ligen utlämnats antingen för diskontering eller och i likvid, samt förnekade på det bestämdaste, att han begått några andra förfalskningar än dem, som han redan erkänt. Han uprepade ännu en gång, att han fill nästa rättegängstillfälle skulle hafwa i ordning en fpecifif upgift på beloppet och datum af de förialskade men förekomna wexlarne samt bad, att ransakningen ej stulle fördröjas längre, än fom war aldeles nödwändigt. Under ransakningen fick Strömberg äfwen göra reda för sina lefnadsförhållanden, hwilka wi här i korthet anteckna. Han föddes i Linköping den den 14 mars 1837. Fadren war då handlande i nämda stad. Båda föräldrarne lefwa ännu och äro bosatta i Katrina församling. Efter att nå: ara år ha gått i Katrina elementarskola, fonfivmerades han 1852, lemnade sedermera hemmet och erhöll plats hos en minuthandelsfirma i Lin: — --—! Fr — — 2— — — —