LL Worilststtano 1 Gesle och Lunoman It ItOLTs telje hafwa wid ett af förhören personligen nätwarit od) intygat att deras nam. teckningar blifwit förfalskade. Strömberg yttrar widare i sin bekännelse, att han, oaktadt de försigtighetsmått han iakttagit, en gång war nära att blifwa uptäckt, därigenom att ban, till följd af felaktig notering om förfallodagen försummat infria en af honom å InduftriEreditaftiebolaget öwerläten med falst accept af I. G. Blomberg i Sundswall försedd wexel i få god tid, att ide bolaget hunnit underrätta Blomberg om att en dennes wexelaccept wore förfallen, med anledning hwaraf Blomberg protesterat mot accepten, såsom af honom ide utfärdad, men att då Strömberg omedeldarligen inlöft wexeln ifråga det ide ledt til någon widare påföljd. På fråga af polismästaren om huru härmed widare förhöll fig, swarade Strömberg, att han fått ett bref från Blomberg, i hwilken denne förebrått Strömberg hans orätta beteende oh warnat honom, men trodde Strömberg doc att wexeln blifwit til ban: fen inbetald innan banken erhållit swar från Bloms berg. Strömberg fäger flutligen i fin befännelfe, att sedan han börjat fina förjalffningsbrott han uphört med alla kassanoteringar och fött fin etonomi så hemlighetsfullt som möjligt, på det att hans kontorspersonal ide måtte få någon aning om på hwad sätt han bekom penningar. Strömberg är född den 15 mars 1837, har ett godt och tilltalande yttre. Ä Rymmare. A. B. har erfarit att en grossh. i Stockholm wid namn Leonard Lundqwist från staden afwikit, sedan han gjort sig slyldig til be: drägligt förfarande mot Induftri-freditsaktiebolaget. Hos detta haft 900 mattor ryftt rågmjöl hypotiserade för 16,000 fr. men wid inventering af mar gasinet befanns nämda mjöl bortfört, hwadan det will synas, fom ffule Lundqwist före fitt afwikande fålt mjölet oh därför upburit betalning. Lund qwist, fom är född den 23 sept. 1844, upgifwes wara förläggare för Stockholms ångfträdderiaktiebolag samt för twålfabriksfirman F. Sewan komp., hwarjämte han skall wara egare till en fi garrhandel på Norrmalm i närheten af Karl XIII:s torg samt till husen n:r 15 Köpmangatan och n:r 6 Pilgatan. Man tror fig weta att Lundqmist esterlemnar förfallna förbindelser til stort belopp. Skörden. Från Wexiö strifwes den 28 juli: VWBäderlefen har på fenaste tiden warit särdeles gynsam för ärswäxten, för få widt denna ej tagit ohjälplig stada af den föregående långwariga tortan, hwilket lyckligtwis ej warit förhållande här i trakten. Regn och foliten hafwa nämligen fenaft omwexlat med hwarandra, hwarjämte temperaturen warit måttligt warm. Från Helsingborg strifwes: Det regn, fom under förra weckan föll, har betydligt förbättrat uts sigterna till en någorlunda gynsam srtörd här i trakten innewarande år. Om störd och ärswäxt i Södermanland ftrifwes i Söderm. Alleh.: Höanden fan nu sägas wara afslutad i Södermanland under det för fförden mest lampliga wader; och fodertillgängarna blifwa på någorlunda kraftig jord ingalunda så dåliga, som man haft anledning att befara på grund af den owanligt torra högsommaren. Landtmännen erkänna, att de, detia oaktadt, inbergat ice så obetydligt, nästan fullt tillräckligt, med hö och af wida bättre beskaffenget, än t. ex. förlidet år, då den stora tillgången af foder genom altför frodig wäxtlighet blef träig och grof, samt fodret i förhållande mindre njutbar under mwinterfodringen. Detta års spädare, men jemna och kraftiga gräs utlofwar god drygsel i näringskraft åt freaturen. Trots torkan fe äfwen beteskreaturen mälfödda ut, men de mjölka klent. Backar och kullar äro bruna, såsom om elden gått öfwer dem, och soliga beteshagar hafwa ett bedröfligt utseende. Wårsäden, där den tidigt fom i jorden, blir wäl fort i ftrået, men är dock merändels af godt utseende. Endast på mager lättjord eler där den blef för fent fådd är den alldeles ufel. Enligt resandes sammanstämmande upgifter är Söders manlands äring af wida bättre utseende, än flättbygdernas i Nerike, Westergötland och Wermland, hwilka förete wida sämre utsigter för ärsstörden. Råg: och hwet-åfrarna äro wackra, oberäknadt den nästan allestädes korta halmen; aren äro wäl mas tade, men fynas merändels lida brådmognad, få att kornen öfwer hufwud blifwa små, men fannolift af god bestaffenhet, om annars wåderleken blifwer gynsam under störden. Ärterna äro för det mesta wackra och sätta rikt med stidor. Sö: dermanland synes säledes hafwa att emotse ett godt år för landtmannaäringen, där denna driwes så, fom fig bör, hwaremot den magra och illa ffötta jorden torde komma att, säsom alltid, gifwa flent i ffeppan. Hvad läsa barnen i hemmen? frågar en tidning oc yttrar i sammanhang därmed följande: Detta är en fråga, fom owilkorligen tränger fig på hwarje tänkande människa då man fer wåra barntidningars öde. Med förra åres flut nedlades Hemmet. nu har hen lilla frisfa Cmitlnnnan mm