vw Åtorge etobtallbnnllig eI Lumoe motsaga9, U1— stod blott ett: Men jag är bunden af min her der. — Då swarades: i Swerige har förut haft en fonung, fom för fin åberopade heders slull bragte riket til före derfwets rand, men den fonungen dog ide inom landets gränfer. Dot hade näppeligen ej ens dessa ord förmått ändra konungens mening, dereft ej friherre G. fallit på den lyckliga tanten att yttra: Wi böra dock wäl höra wåra garans ters mening (Afsäg fördraget mellan weftmat: terna och Swerige af 1855). Detta gillades och dermed wann man tid. Hwad England och Frantz rife swarade på den gjorda framställningen känna wi ide, men händelserna wisa, att swaret war afstyrkande. Man har också af engelita ftrifts ställare fått weta, det England welat hjelpa Dans mark, men att Napoleon III ide mille binda fig. Sedermera fom, i början af 1864, en framftällning från Frankrike, fom upmuntrade Swerige att gå med i kriget, hwilken framställning meddelades Aftonbladet, som då stod i mycket förtroligt förhållande till de krigslystne inom hofwen, men sannolikt war Frankrikes anbud ide bindande. Napoleon wille hafwa fria händer, men hans mir nister i Swerige ropade: I funnen lita på Frank rikes heder! — Hwarför då ej teckna under name net? — frågade en man honom. Men det an: såg han wara öfwerflödigt. Händelserna gifwa i öfrigt fullt stöd åt den meningen, att konungens obegränsade rätt att ingå förbund och förklara krig är en ytterst wådli rättighet. Hade landet här ej haft en så uplyst och sast rådkammare, få hade wi lupit i i frig, oberoende af riksdagens rätt att dertill bewilja medel, hwilken rätt man eljest åberopar fåfom en oöfmwer: winnelig motwigt mot möjligheten af maktmissbruk från konungamaktens fida. Krig fan föras fåsom det nu oc war fråga om, genom subsidier, och i alla fall fan landet bringas, genom ett förbund eller krigsförklaring, i det trångmål, att riksdagen måjte bewilja de nödiga medlen, det må gå huru långt fom helst. Järnvägsmöte. Förliden lördag hölls i Aal: borg ett fwenfftedanfet möte med anledning af den nya förbindelsen mellan Swerige och Danmark mia Göteborg — Fredrikshavn. Arkeologiska kongressen. Till denna fon: gress hafwa flera utländita regeringar beslutat ända offisiella ombud. Så fänder Italien pro: fessor Pigorini, föreständare för k. fornfata-mufeet i Parma. Frankrike sänder Alexandre Bertrand, för arkeologiska nationalmuseet i S:t Germainzens Laye, samt Berthelot, membre de I Jnftitut, Preussen geheime-regierungsrath von Omwaft oh Belgien Ed. Dupont, föreftåndare för k. naturhiftorifta mufeet i Bruxelles, oh Stanislas Bormans, ftadsarkivarie i Namur. ÄAfsägelse af riksdagsmannaupdrag. 2edamoten af Andra kammaren hr O. P. Rylander i Brostorp ombud för Redwägs härad i Clfsborgs än, har afsagt sig updraget att wara riksdagsman Strömbergska förfalskningen. Efter åt: slilliga förberedande förhör war grosshandlaren Gustaf Strömberg i torsdags personligen instäld för poliskammaren i Stockholm. Af det utaf pos. lismästaren upstälda protokoll, hållet under nämda förhör, fann man att Strömbergs werelförfalits ningar warit följande: De af of redan förut omnämda twå wexlar, en å 8,860 fr. och en å 6,319 kr. 13 öre, utställas å handlanden August Sund berg i Sundswall, till belåning aflemnade i Stkansz dinawiskta kreditaktiebolaget och hwarest han erhållit valuta för den förra; widare, i samma bantinrättning: en wexel på 5,089 kr., ställd på S. P. Hamberg, särem en å 6,480 tr. på R. Holmstrand, Gefle; en å 5,480 kr. 50 öre, å L. I. Kjellerstedt, Gefle, oh en å 5,462 fr. 96 öre å R Holmstrand. För dessa wexlar har valuta bes kommits. Till samma bankinrättning har han afilemnat men ej bekommit valuta för följande merlar: en wexel å 4,500 kr., å F. Lundman, Norrtelje, och en å 2,650 fr. 30 öre, å P. G. Swed: berg, Södertelje. Dessutom har han till Induftrikreditaktiebolaget öfwerlåtit en falsk wexel å 4,639 kr. 60 öre, å L. J. Kjellerstedt, Gefle. Desslikes bar inrättningen af honom köpt falsta wexlar, en å 5,962 fr 50 öre, å R. Holmstrand, oh än en å 4,200 kr. å F. Lundman. Hos samma bolag har han likaledes diskonterat, men ej bekommit valuta för följande werlar: en å 4316 kr. 80 öre, å F. Lundman, en på 6,392 fr. 15 öre, å I. G. Boberg od) en på 4,630 fr. 50 öre, å Sundin Å BPetre, Hernösand. Strömberg, har berättat, att han, fom fedan år 1871 idkat grosshandelsrörelse med erhållet bur slap här i fladen, därwid til en början haft framgång, men sedermera wärdslösat affärerna, i följd hwaraf hans kredit få småningom minskats och han alt mer kommit på obeftånd: att då Han fålunda sislidna winter fett fig oförmögen att fullgöra föreftående utbetalningar, han tillgripit den utmägen att förfalsta wexlar och genom deras diftontering i härwarande bankinrätiningar förffaffa sig nödiga penningmedel; att, efter hwad han fan draaa