Sundsvalls tidning – 25 juli 1874, sida 3

böra ifrågakomma till åtnjutande ar sådant under: stöd samt derwid föreslå det belopp fom åt hwart och ett af dessa distritt må af ifråga warande anflag bewiljas. Folkunderwisningen i Ryssland. Ur ett bref från Petersburg til Augsburger allg. Zeitung återgifwa wi följande: Trots alla kejsar Alexanders och den ryska regeringens bemödanden att höja folkbildningen i riket, trots alla de stora summor, som för detta ändamål utgifwits, trots den med hwarje år ftändigt wäxande mängden af skolor ftår fom kändt folfunderwisningen här i Ryssland ännu på en beklagligt låg ständpunkt. Folkunderwisningen har hittils, under högsta ledning affoltunderwisningsminifteriet, legat i händerna på presterna, ffolråråden, bondeförsamlingarne och landsstatens äms betsmän, som stå det lägre folket närmast. En artikel i lagen om landsstatens lägre ämbetswerk, föreskrifwer, att dessa slola få mycket fom möjligt genom penningeunderstöd mwerfa för folfbildningens höjande; detta har onekligen åftadfommit mycket gagn, hwilket synes däraf, att profent: antalet ffrifz och läskunnige refryter med hwarje år tilltager. Men landsämbetsmännens upmärt samhet riktade sig mera på skolornas antal och på storleken af de summor, fom utgåfwos för des: sas behof, och de trodde fig hafwa gjort nog, när de updrifwit dessa summor till en betydande Höjd samt bekymrade sig för öfrigt icke om skolornas tillständ. Sålunda fom det sig, att skolornas, lärarnes och lärjungarnes läge fortfarande war alt utom tillfredsställande. I en smutsig hund: koja, ytrar träffande en rysk tidning, bodde den hungrige läraren, och ffolbarnen hade ide rum att wända fig i skolrummet. Penningeoffren woro stora, men motswarades på intet sätt af frukterna. En helt annan ställning till folkunderwisningen ins tager det ryska presterskapet, hwars första pligt dock borde wara att främja den almänna uplys: ningen. Nedjelja meddelar en famling bref från olika bygder af Ryssland, hwaraf framgår, att presterne wid hwarje tillfälle intala fina förfamlingar, att de nya skollärarne ide komma något godt å ftad, att de lära barnen sagor och wi for, hwilka ide frälsa fjälen o. s. w. Prefthus strurna deltaga ifrigt i kriget mot lärarne, förtälja för bondkvinnorna, att lärarne icke tro på Gud, icke fasta onsdag och fredag, och i Marinpol framstälde till och med en prest för sin församling följande skäl för att affkeda skolläraren: han är ung, förstår ide att behandsa barn, deltager ftändigt i deras lekar, går och wandrar ute på ftepz pen och samlar allehanda dumt skräp fom ogräs, skalbaggar och djurbenrangel, eller far han med barnen ut på floden, fångar allehanda otäcka djur sätter dem i burkar och förewisar dem därefter mid underwisningen. Widare håller han afftraffning med ris för ffadlig, han luggar ej barnen och låter ej dem ligga på knä på småsten, såsom det förr warit sed. Under dylika förhållanden kunde folfunderwisaningen omöjligt upblomstra, och man wäntade därför ser an lång tid tillbaka en ny lag, fom omordnar förwaltningen och inrättningen af folk stkolorna. Underwisningsministern har under det förlidna året härom utarbetat ett förslag, det granskades på wåren af riksrådet och har nu ef ter några ändringar ändtligen fått kejserlig ftadfästelse säsom lag. Den nya lagen kungjordes i första weckan af juli. Enligt den nya förordningen skola foltftolorna icke uteslutande stå under ledning af folkuplysningsministeriets ämbetsmän, utan folkunderwisningens öfwerwakande skall för: tros åt adeln, hwilken fått i wärf att sörja för den goda sakens förkofran och ingång på en riktig wäg. Den nya lagen skall träda i kraft redan den 15 juli, hwadan inom få dagar storartade förändringar skola försiggå i det ryska stolwäsendet. Wi meddela några grundstadganden i den nya lagen, hwilken med rätta aktas som en bland de wigtigaste, fom afgjorts under det sista riferådsmötet: Skolorna inom hwarje regeringskrets öfmwerwakas af kretsadelsmarskalken och kretsstolrådet, inom hwarje guvernement eller län af guvernementsadelsmarsfkalken och guvernementsstolrådet. Högsta ledningen af underwisningen inom hwarje guvernement skötes af en direktör och twå infpet: törer samt deras underordnade medhjälpare. Di rektören wäljes af adelsmarskalken bland de grund: ligaft bildade män inom guvernementet och hans wal stadfästes af folkuplysniugsministeriet; infpef törerne wäljas af kretsens kurator bland framftående lärare. Direktörerna skola genom årliga bes sök öfwerwaka stolunderwisningen inom fina oms råden od) däröfwer afgifwa berätteljer; adelsmarstalkarne skola wara ordförande i stolräden och äfwen besöka skolorna, utfinna bristerna i dem och medlen till dessas afhjälpande, de skola på alt sätt arbeta på de redan uprättade stolornas för: kofran i materielt hänseende samt på grundande af nya. —— —s—E—4 G— — z———VV