bjuda öfwer, så gör det hela ett annat intryck än det af kristlig nykterhet. De, som här wid lag tjenstgöra som utropare, de synas oss spela den ömkligaste rolen. Wi slulle önssa, att detta oskick gisslades af ännu slarpare domare än wär, på det wederbörande måtte en gång stanna och bes finna fig, om det goda ändamålet werkligen fan helga sådana medel. Utfärderna till misttonsftolorna hafwa nog ändå alt för mycket karaktären af foltnöjen?, för att man skulle behöfwa sluta det hela med auktioner. Wi hafwa också hört exem pel på att personer, fom för en updrifwen summa fått fig en obetydlighet, sedan blifwit ångerföpte, men hwad war att göra? Klubban hade fallit (om det ens fans någon). Hemställas må, om sädana gåfwor kunna) wara Sud behagliga och hans sak befrämjande. Åtminstone icke hwad den gifwande beträffar. Wi hafwa framstält dessa betänkligheter med så mycket större tillförsigt, som det är oss bekant, att det ej fattas inom stiftelsens styrelse öfwertygelser, som gå ungefär i samma riktning som war, och som med afsmak wändt sig bort från Åmarknaden. Så långt Fosterlandet. Nerk. Alleh tillägger: Måtte det efter förtjenst tukta äfwen fådana tilltag, som med det Norelinska testamentet! Der wid lag och i alltför många dylika fall kan man ha stäl med Fosterlandet fråga, om det goda ända: målet werkligen fan helga sådana medel. Så påstodo wisserligen jesuiterna i sin blomstringstid, men Fosterlandssliftelsen borde wakta fig för att bylla jefuitifta läror. Om det svenska härförslaget läses i norfta Morgonbladet den 28 juni: Wi betwifla mycket starkt, att det swenska folket will räcka handen till att ruinera fig i grund och botten genom att gifwa sitt famtycke till en få oerhörd försökning af utgifterna til hären. 1874 års folkmöten. SÖrejunds-Poften lemnar följande fortfattade redogörelse för kapten Mankells ytrande i förswarsfrägan wid mötet å Helsan. Hr M. genomgick de olika i mötets program angående denna fråga upstälda punkterna. Beträffande den första, erinrade han, att sedan både regering och riksdag föreslagit befälstam och bewäringstrupp, kunde riksdagen ej rätt gerna draga sig tillbaka. Rykten hade wisserligen gätt, dem talaren dock ansåg fullkomligt grundlösa, att regeringen skulle önfta att förslaget sörkastades, på det att man måtte få ett nytt förflag, fom bland annat stulle förorda garnison i städerna, hwilket tal. från många synpunkter ansäg fom det förderffligaste af alt, sedesuplösande, fostrande militärist kastanda, fanfte fiendtlighet mot friheten. Det af regeringen framlagda förslaget borde emellertid ej obetingadt antagas och lillämpas. Öfningarne borde blott få småningom ökas. Ta: laren redogjorde härwid för förswarswäsendet i Norge, Danmark och Tyflland. Han anmärkte som en besynnerlighet, att konungen aldrig ens i frågasatt så stora upoffringar i Norge som i Swerige för sörswaret. Nortta linieinfanteriet har 167 dygns öfningar, reserven 66, artilleriet 210 och kawalleriet 230 dygns öfningar. Det norffa systemet frulle om det tillämpades i Swerige, kosta 10 a 12 mill. kronor; det dansta 20, mil: lioner det tysta 23 a 25 mill., det af hr Abelin föreslagna 17, men det nu af regeringen framlagda 28 , mill kr. I Norge äro liniens öfningar mycket fortare och äfwen i Danmark äro de fortare än hwad regeringen föreslär. Beträffande det preusfista systemet, fordrar det wisserligen mycket längre öfwerläggningar näml. 3 års, men detta system är så betungande och onaturligt, att det ej kan räca länge. Den största förlusten, en alt för långt utsträdt frigsöfning medför, är dock ej de kontania omkostnaderna, utan än mer den arbetsförlust, den medför, hwilken för oss skulle komma att upgå till 11 a 12 millioner dagswerken. Tal. hänwisade till af honom sjelf wäckta förslag om ungefär 4 månaders öfningar, en tid, fom man ansett till: räcklig för liniens utbildning. Befälsladern ansåg tal. ej kunna minskas. Slutligen wisade han olägenheterna, orättwisan och stadligen af lottningssystemet och att endast wärfningen eller friwilligt åtagande wore att an: befalla. ö En påminnelse om lotskriget. D. N:s refebrefskrifware har i Malmö, där detta tfrig tyckes wara gömdt men inte glömdt, blifwit därom på mind af en liten bogserbåt, tillkommen uteslutande för Flintrännan och fom dygnet om ligger med ångan uppe för att leda fartyg in på den fmala mwägen. Ängaren tillhör en enslild perfon eller bolag. Brefstrifwaren tillägger: Hwad danskarne än må ha mwunnit på lotskriget; ära od) frånin: garnes mwändftap är det ide. Det sistnämda, röjer sig bland annat därigenom, att det nu mera ide här anses Åcomme il faut att göra fina inköp i Köpenhamn. Jordskalf. Strömstads Tidn berättar: I tisdags på förmiddagen omkring fl. 9 märktes ett temligen starkt jordskalf i riktning från wester till öster. J slärgärden deromkring kändes detsamma Y i 2 2—— Å