Kejsarinnans Grenadlerer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Ötvesrättning för Sundsvalls Tidning N. K. (Forts. från n:r 77.) Då Lachner kom ned till vagnen, såg han Feiberger sita däri På hans begäran tog han plats vid hans eida. Hvarthän bär det? frågade han statskanslerens agent. — Inte långt, svarade denne vänligt. Vi begifva oss blott till min boning. — År något å färde? — Ingenting af betydenhet, svarade Freiberger. Ni måste endast inrycka igen. Denna underrättelse träffade den falske baronen förintande som ett åskslag. Inrycka — inrycka i mitt kompagvie! stammade han. — Är det då så förskräckligt? frägade juden leende. — 1 dag kan det ej ske, ty jag bar ett vigtigt göromål för mig. — För er gifves ej något vigtigare göromål än det, hvartill fursten kallat er. Ni måste inrycka denna dag och till och med denna timme. Ett upskof medför till och med fara. — År då min roll som baron Kaunitz utspelad? — Ja; men den därför förtjenta lönen kommer ni dock troligen ej att gå miste om.