anwända fina utdelningar på samuta sätt, så att äfwen där det som gifwes åt de fredliga yrkena blir i det närmaste lika med noll. Ännu en gång Palinska branden. Yorrk. Tidningars ftodholmsbrefiivifmare berättar: Som bekant, lider den ryktbare kapten Palin af finnessiukdom. Wid tanten på honom erinrar jag mig, att jag är i tillfälle att omnämna en händelse, hittills ej känd, fom stär i sammanhang med den Palinska branden. Det är ännu ett offer för denna brand, hwilket allmänheten ej wetat af. På Hotel Rydberg bodde wid tiden för denna brand en rysk furste, Murawiew, med fir unga furstinna. De moro nygifta. Fönftren til deras fofrum mette åt Malmtorgsgatan, således midt emot Palinska luset. Det war natten til den 12 november, nat: ten för branden. Den unga furftinnan hörde ett owäsen utifrån, hwilket alltmera förstorade fig. Det tydtes henne fom det ffen in i rummet. Hon störtade upp, blickande ut genom fönstret — och såg just den första af de olyckliga kvinnorna störta ned på gatan från en af windskuporna. Furftinnan Murawiew befann fig ett tillständ, mid hmwilfet den största warsamhet war af nöden. Denna syn war henne allt för fasansfull. Med ett anskri föll hon afswimmad ned på golfwet. Det blef största oro härinne, likasom det war derute. Fur: sten ffyndade andlös af ångest in. Man lyckades att återfå henne till medwetande igen. Men sedan den natten mar hennes lifskraft bruten. Oaktadt tillkallande af de stickligaste läkare, afled hon en kort tid derefter. Furst Murawiew, hwilken älskade sin unga maka gränslöst, kan och will ej låta trösta sig. Han tog afsked från ryska legationen, wid hwilken han war anstäld, och irrar nu liksom en fredlös land ifrån land, utan att glömma sin sorg Han lär för tillfället befinna sig i Ungern. om svenskarne i Kiel meddela wi, efter en skrifwelse till G. H. T., följande uplysningar: Barnens närwarande antal uti skolan är omkring 330, fördelade uti twänne afdelningar. Skolsalen, som är belägen uti en af de s. k. barackerna, är omkring 25 fot läng, 20 fot bred och 8 fot hög. Den har fyra höga fönster, twå ingångar samt eger ett fritt läge med en rymlig lekplats wid Kieler-bugten. Barnen och i synnerhet föräldrarna fröjda fig storligen öfwer skolan. Den nya lära: ren Lundöns nit och sticklighet torde war en säker borgen därför, att skolan skall lända både föräldrar od) barn till walsignelse och följaktligen gifwa de män, som ifrat och offrat för denfanuna, tad: fam upmuntran. Den ökade arbetsförijensten hems ma i Swerige har gjort, att redan flera familjer återwändt dit, så att antalet barn i skoläldern är minst 25 prosent mindre nu, än för några månader fedan. Det afssilda läge, hwari därwarande swenskar bit intills stått, har blifwit uphäfdt, oc) hädanefter funna de påräkna samma medborgerliga rät: tigheter, fom den öfriga befolkningen. Föräldrarne wilja dock ide på något wilkor taga barnen ur den swenska stolan, trots alla gjorda framftällningar om den nytta barnen för framtiden funna haswa däraf att de få lära tyska spräket. Jcke häller warfsstyrelsen, fom fritt upläter och med ide ringa kostnad inredt ffol-lotalen och fom lifaledes erbjudit fig bereda plats för en småskola, fom få stulle wara behöfligt, synes wilja ifra för att de swenska barnen. beföfa tyska skolor. Att en mängd bland wåra landsmän här är mottaglig för oc känner behof af ädlare själapris, än det myckna usla kram, som här så rikligen erbjudes dem, torde följande bewisa. Alla andaktsstunder, fom hällits sedan wår hitkomst, hafwa warit til trängsel besötta, andoct lotalen är ganfka stor. Folket skattar fig lyckligt öfwer den nya lärarens löfte att hädanefter om söndagarna, äfwensom någon gång under medan, få höra honom före: läsa Guds ord. Äfwen i andra ämnen har han lofwat hålla föreläsningar. En mängd ynglingar har enträget begärt, att han måtte bilda en fångföre: ning bland swenskarna. Alt synes således båda en bättre framtid sör dem af de wåra, som här söka genom kroppsarbete sitt dagliga bröd. Nyktert samhälle. I Jrland finnes det en märklig stad, där befolkningen uteslutande beftår af wattendrickare, fom alldeles ide förtära fyritdrycker. Staden heter Besbrook, ligger i grefstapet Antrim, midt emellan Dublin och Belsast. För tjugo år sedan fans staden ännu ide; år 1861 räknade den endast 637 innewånare, men år 1872 sysselsatte wäfnadshanteringen därstädes ide mindre än 4,000 arbetare. Dessa 4,000 wäfware hafwa beslutat att icke dricka annat än watten och de tillåta ide häller, att det drickes annat i deras Ka Det finnes därför intet wärdshus i Besrook. Röättegåugsod) polissaler. HDon IN inli 1274