Kejsarinnans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Öfvesrättning för tSundsvalls Tidning N. K. (Forts. från n:r 73.) — Fru vou Prager, svarade arreudatorskan, Ni förolämpar mig genom sådana autydningar Tror ni, att jag skulle låta göra mig en teater af klädmäklerikram? Jag frågar lika litet etter tusen dukater, som en mätt tiggare efter en brödsmula. Kom, mina herrar, så skola vi se om lokalen passar till teater? — Den passar mycket väl därtill, svarade den falske Kaunitz. När jag var ute i salongen, tänkte jag därpå och öfvertygade mig därom. Sällskapet återvände till salongen, tog den noga i betraktande och öfvervägde, huruvida det var lätt eller svårt att utföra förslaget. Ferrari var af sistnämnda åsigt och påstod, att höjden och bredden voro för ringa, för att medgifva den föreslagna förändringen. Lachner däremot lofvade att åstadkomma någonting storartadt, om fru von Pignitzer ville tillåta honom borttaga mellanväggen mellan salongen och nästa rum. Härför bestämde hon sig genast, och grenadierens förslag vann hennes fullkomliga bifall. Inom fjorton dagar, sade Lachner, skall här stå en teater; som i prakt och skönhet skall täfla med-de yppersta, förut