Sundsvalls tidning – 9 juni 1874, sida 2

D A AVR BE NnAFU FLunzj dÅlbsDAIT d. 9 Sant J anledning af en statistisk öswersigt ofte NIE sei a hårarnes siorlek och tills eller astagand de un: er de sednast:e to åren ans:äller Times en följd dj betraltelser öfwer den nännarc fecder, af hwilta vi wilja anföra följande: Tyf a häre. hor ökats nest; den ar mer an halsten större än för femton i sedan, men det oaltadt långt ifron tillvddligt lor efter tyjla fat: omäns asig:. Frankrike, D HOjterite, Ttalien och diypland följa Ty lands exempel; de sorilara fig wara rädda för hwarandra, ja till och med Belgien och Swerige träda i i deras fot: pur. Spanien är kanpe det enda land i Europa, om bcehofwer en stor här och ide äger nagon. Englands, Danmarks vå Hollands harar wisa on inga sormins ning g. Dcet aum-änna resnltatet är, utt alla stater synas aternända till medeltidens raditioner, då hwarje fri man war lrigare och ila andra intresjen tungo wika för milimuvafen: det. Attectt jeveut föraknriet jus Gr egu ad: nit ftcmlasla trig, är den minsta inwandringen. In: set lrig fue kunna göra bordorna förre, än de ut aro midt under freden. Öwarje land amvänder naturligtwis samma und yllan för, att den okar fur bar. Alla hysa de iredliga a sigter, men alla srukta de bestandigt for fina grannars hallning. Tyseland rustar no, emedan det fruktar för Frankrike, vd orantrike rustar sig. emedan det sfrukrar för Ty land. Italien maste hafwa en bar, emedan det är ett nytt konungarike, oc) Hiterrite, emedan det är ganmalt. Ryssland måste rusta sig för att hälla Ty aland sangen; det är ju den enda matt, fom fan detta, och Ty land måste just på grund därar öra sin här — — — Te europeitza staternas misstanke oc afundsjuka gentemot hwarandra äro lika ogrundade, fom for: derjilga. Saken är den, att man mid upsattamdet Kl utgifterna för de staende härarna ide far in ransa 1 till ensamt de militära utgifterna ec aro till oc) med det minsia, fom utbetalas för baren. Wian bör ihogkomma, att hwarje soldat, på få undantag när, tages bort från arbetet, od) att landets bordor iae endast örröras för hwarje ny soldat, fom tillkommer, uten ett det basa därigenom blir mindre i siand att underhålla dem. m wi jem öra soldaternas aatal med in: wanarnes i de sterna curopciia staterna, komma wi til det resultatet, att mi har i England une derhalla 3 sold daler i ossenfivhären för hwarje tusental inwanare; Jtabh.en oc) Belgien ur A öswer jyra gonger sa många, Frantrike oc) Offers rile omtring fem gånger sa många vd Tyj land sju ganges få manga. J detta hänscende star Ly land främst. Om detta tullständ fortfar, är tet on fam för Europas statsman. Det ar på dem, som den egentliga slulden faller. Det är De, fom fram: dauat denna mihtantsamhet mellan nationerna, och det är likgiltigt, hwad orsaken hartill är, om det är fruttan eller lrigin få anga; det är dock sakert, latt det nuwarande tilistandet är ett litasa stort ondt jom nagot annat, fom hen söit jorden, oc mydet jwart att afhjelpa. War forhoppniag ar, att Europas fora neationer stola afsla från sin nuwarande dår: ap ed) winn logga sig om mwärdi gare och) fördelaktigare stra wanden, och wi öni:a ölott, att man tunde se naget teden till, att en sadan betydelsefull förandring forestode. Kongl maj:t, har den 21 sistlidne maj på — gjord ansorning, entledigat löjtnanten S rugberg från öfwerbe alhafware befattningen wid Suideiods sruwilliga siurpstytteforening, hwarsenite tone! maj:t örorbuat handlanden G Som berg att tills udare wara öswerbesalhafware för Ferörda skarrskytteförenina.