Sundsvalls tidning – 4 juni 1874, sida 2

innewarande sommar af den lägstbjudande, en br Wettergren ifrån Wårgårda, erbjudits intendentus ven för 8 kronor för hwarje häst pr dygn, levcre rad i Jönköping, 7 kr. 25 öre i Mullsjö, 7 kr. i Sandhem och 6 fr. 75 öre i Wartofta. När man fänner allmogens rädsla att lemna ut fina häftar — fin dyrbaraste lösa egendom — i andras häns der, är det dock ide såkert att entreprenören fan erhålla hela det stora antalet af öfwer 1,100 Hä star ens till dessa höga priser, säger D. N. Upprop. Från hr Lehmann i Mainz, redaktör af tidningen Jsraelit, har A. B. mottagit föl jande adref: Rop om hjälp. Wälgörande trosförwandter! I Palestina kämpa för närwarande 14,000 jus dar med hungersnöden. Priset på de nödmändis gaste lifsmedlen hafwa stigit till det tredubbla. Den därwarande fattiga israelitiska befolkningen har sålt alt som den tan umbära, för att slydda sig mot hungersnöden. Wål hafwa Englands israeliter slickat 20,000 och Tysllands 10,000 gulden till lindrande af det fruktanswärda eländet; men hwad förslår det, då det gäller att rädda en be folkning af 14,000 själar? Därför stynden, hjäls pen, rådden! Synnerligen wänder fig mår bön till herrar rabbiner, lärare och föreståndare i alla Diassporas församlingar, att de måtte föranstalta insamlingar och infända resultatet till-centraltomiten i Amsterdam (adress: Hollander och Lehren). Arwen undertecknad är beredwillig att mottaga och öfwersända gafwor. Det stänkta offentliggöres i ÅJsraelit. Ännu en gång bedja wi Eder, I ädle wälgörande i Jsrael, försummen Er ide. Den allforbarmande stall anteckna Eder h.ndling i sitt minnes bok och wälsigna Eder i Edra företag. Mainz den 10 maj 1874. Redaktionen för Jsraelit, Dr Lehmann. Fridhems 1olkhögskola, i Ajts socken af Skåne slöts medelst examen den 16 dennes sin första underwisningstermin. Svenska diakoniss sällskapet firade i lör: dags wid Stora Ersta fin 25:e ärsfest. I diatoniB-anftaltens kapell därstädes samlade fig wid 5: tiden på aftonen, utom de lediga diakonissorna och barnen i anstaltens skola, ett få stort antal personer fom kapellet bekvämligen kunde rymma, och dit ankommo nägot senare äfwen konungen och drottningen samt kronprinsen jämte upwaktning. Chokolad kontra öl, är titeln på en märtlig upsats i den illustrerade engelska arbetaretidningen The Britisy Workman, hwaruti det framhålles att lyckosamma försök blifwit i Bristol och flerestädes gjorda att medelst tillhandahållande af billig chokolad uttränga den betydliga förbruknins gen af öl och dricka hos arbetareklassen. Det tilgår på det sättet att utbärare försedda med twå bledspannar kringbjuda och försälja den warma och närande drycken antingen wid de ställen där arbetare samlas eller där de arbeta. Priset sör den starkare sorten är en penny —711 öre pr pint 22 kubiktum eller nära ett halfstop, och för den swagare sorten en half penny eller 3 öre. Till det föra slaget tagas 1 pd kakao och I pd foder til 2 gallons eller 30, kannajwatten, och till den billigare sorten lika mängder kakao och socker men dubbelt få Mmycz tet watten. Om wi tillämpa dessa upgifter på fivens sta wigter och prifer få ffulle till ett skälp. god chokolade och ett ssälp. foder, hwilka sammanlagdt kosta omkring 1 krona 50 öre, tagas 3 kannor watten för att erhålla den kraftigare drycken, bil: fen säledes slulle kosta omkring 6 öre kvarteret, hwilket pris icke bör anses dyrt i förhällande till hwad ålet kostar, utom det att chokoladen, som tillika serveras warm, är både helsosam och näs rande, hwilket swårligen fan sägas om ölet. Det ginge ju an att någon företagsam person gjorde ett försök såsom affär att tillhandahålla arbetsflasjen denna dryck, eller ännu bättre wore det om någon af wåra större industriidkare dess örinnan en eller annan gäng undfägnade sina arbetare med extra förplägning af sådan chokolade, för ati utröna huru omtykt drycken kunde kännas dem. (efter Jönk. Tidn.) Fredsfrågan. Den 9 sistl. maj månad höll Londons fredssällstap fin 58:e ärsfest, hwarwid åts sliliga parlamentsmedlemmar woro närwarande, och bland dem hr Richard, omnämnde den lydliga utgången af sitt förslag om åstadkommandet af ständiga sliljedomstolar samt lemnade i fammanse hang därmed den uplysningen, att 1,165 adresser, undertecknade af tillsammans 207,391 personer, före frågans afgörande inkommit till underhuset. Många utaf dessa petitioner hade dock endast mar rit undertecknade af ordförande eller sekreterare mid offentliga möten eller sällstap i landsorterna, så att man med wisshet kunde antaga, att mång: dubbelt flera personer omfattat saken med nitälslan. Parlamentsledamoten sir Wilfrid Lowson föreslog ett så lydande beslut: Fille tä KA SR då UA rv ve . an