tommma till bemnning af att om de twå folken på båda stränderna stola wara wänner mera än till namnet, få böra de ide söka 4äta ut hwarandra, utan unna hwarandra allt godt och i frid och ens drägt mötas på samfärdselns område. Men här: mid behöfwa danstarne lära mera än mi, och wi önsla blott, att lärdomen ej måtte förefalla dem så påkostande, att de ide wilja taga mot den. Det wore kansle så mycket wärre för dem. Danskhatet i Skåne börjar bli ganska betänk: ligt och owiljan underblåses af de sydswenska tidningarne. På följande sätt yttrar fig Folkets tidning om fina goda grannar: På Skänes landsbygder kringstryka hela färs mar af danskar och utbjuda til försäljning waror snart sagdt inom alla handelsgrenar och det ser sannerligen ut fom om dessa danskar fullkomligt gjort till yrke att ockra här i provinsen od) be draga swenskarne. De göra mydet stort intrång för de i städer och på landsbygd drygt beskattade swenska köpmännen och handlanderna. Flera dan: skar resa med hästar och ätdon omkring, alldeles som westgötarne sordom, endast med den skilnad att danskarne drifwa handel nära nog med alla ilag af förnödenheter. Några af dem Ha skaffat lig swensk medborgarerätt endaft ör att sedan ilippa erlägga afgift fom utländingar. Mot fwenskarne anse åtffiliga danskar nu mera al ting wara berättigadt, och fröjda fig mydet öfwer att de kunnat inyde swenftarne i lotsfrågan och kapa till fig sundsbåtarne. Det bör tilläggas att de danskar, fom i Skåne spela en få bedröflig rol, tillhöra den drägg, hwilfen har sitt tillhåll i alla fådane städer fom Köpenhamn, Stockholm o. s. w. Danska folket ogillar i allmänhet denna dräggs beteende. Svenskt järn i London. Kongl. maj:ts be ifidning i London har genom telegram till utrifeå-departementet anmält, att engelska tullstyrelsen blifwit bemyndigad att under en tid af 6 måna: der, men ide längre, räknad från den 20 d:s, tillåta införsel af swenskt jern märkt Lancasbhire. Eldsvådor i Norge. Den 21 d:3 kl. omkring 10 på aftonen utbröt eld på Carl Johans Werns warf wid Horten i ett magasin, fom innehöll bland annat, en mängd eftimmer, effekter i och för torpedo-tilwerfning m. m. Först framåt tl. 4 på morgonen blef man herre öfwer elden, fom tillifyndat norska statswerket en skada, upskattad till omkring 200,000 kronor. zZe Natten därpå nedbrann Guldbrandsdalens bataljons-depot på gården Onsum i Faaberg. Depoten innehöll beflädnads:, utruftningsoch bewäringspersedlar och war försäkrad i Skandiaför 96,800 kronor. Stadans omfång har dock ännu ide blifwit bekant; möjligen hade en del effetter utlemnats, enär exercisen nu skulle taga sin början. ( Skandiae hade reassurerat för 80,000 kronor.) Grundstött ångfartyg. enligt ingånget tes legram från Helsinfors har finita ångfartyget Aawasaksa, fördt af kapten 3. Tornberg, vå resa till Stocholm från Petersburg via Helsingfors med last af diwerse waror i torsdags på morgonen, stött på grund wid Baröfund, omfring 10 mil hitom sistnämnde stad. Ångbätshjelp är rekvirerad från Helsingfors. Ekonomiskt. J Swenska Fägarförbundets Nya Tidskrift, femte Häftet af innewarande årgång, lases följande upsats, hwilken utan twifwel är wärd att både upmärksammas och behjertas. Slogsfogelns aftagande. Senare årens erfarenhet lemnar intet twifwel öfrigt om det sorgliga faktum, att wåra mwärde rika skogsfoglar, tjädern och orren, äro i starkt af tagande, och de höga pris, fom under wintern betalts för dylikt wildt, ha säkerligen werkat til ifrig förföljelse af den sedan förra året kvarblifna, allt för fåtaliga stammen. Många samwerkande anledningar förklara upkomsten af nu rådande fogel: brist. Så ha räf och hök inom flere delar af lan: det, der landstingen ej anslagit skottpenningar för deras utrotande, numera fritt spelrum; skogarnes uthuggning har äfwen fin anpart uti skogsfogelns, särdeles tjäderns, aftagande, hwartill komma flere på hwarandra följande, för kläckningen ofördelattiga wärar och slutligen den ofaniliga ökningen af jägarnes antal. Då man fan wåga hoppas, att nyttan af flott penningars anslående snart skall hos alla lands ting hinna till mognad öfwertygelse, då ftogsfrås gan nu måste anses stå få fast på dagordningen, att hon ide fan undanssjutas til en aflägsen frams tids lösning, få torde åtminftone ett par af de anledningar, fom bidragit til fogelbristens uppkomst, få anses fåfom öfwergående, och i naturens ewiga wexling ha de milda wårarne fin plats lika wäl fom de biftra. I alt detta fins sälunda hopp, men låtom of ide slyla den egentliga förbrytaren, den störste förstöraren! Det är menniftan fom utplundrat de Härliga jagtmarker som sör trettio år sedan lemnades henne i arf — ide ha räf och hök sedan den iiden så tillökats att skulden kan släaaans nå dom! Me Not hutAndfÖkt::z:z:z: