Sundsvalls tidning – 23 maj 1874, sida 2

Kejsarionans Grenadierer. Historisk roman af Theodor Scheibe. Ofvesrättning för aHundsvalls Tiduing N. K.(Forts. från o:r 57.) — Jag är så förälskad, att kärleken skulle kunna göra mig till mördare! — livem skulle Ni mörda? Mig? — Gud bevare oss nadig fru? hvarken Er eller mig själf, utan den lycklige, som är skuld till, ate Ni med så onadiga blickar betraktarmig. — Jag kävner ingen sådan. — Nädig tru, är det möjligt; utropade Lachper och sjönk på kaå för benne med lätsad förtjusuing Skulle Eri hjärta ännu ara fritt? Fru von Pguitzer trädde ett steg tillbaka, — Jag bar, sade hon leende, sett många ekådespelare, som gjort sina harleksförklaringar uti sauma sul, som herr baronen. Hvar har Ni iastaderat Er gripande roll! framför en kasamarjungfru eller en spegel? Lachuer upsteg och sade i sårad ton: — Nadig tru, jag tror mig iute hafva gjort någonting, hvarigenom jag kuooat ådraga mig Ert förakt. — Jag kan försäkra Er min herre, svarade Aurora, att jag ånnu ej hört, att man i verkliga livet gör ömma bekännelser, liknande Era. — Nådig fra, det torde komma däraf, att den sanna kärleken är så sällsynt här i verlden. — Men jag känner Er inte, min herre, — Ooh jag nådig fru känner Er sedan tre dagar.