— ss (DDUntutret Å. T. C71dul) ström i Attmarby har ssänkt ett orgwerk till Att: mars sockens folk ola, fom kostat omkring 500 fronor. Orgwerket inwigdes Maria bebådelsedag af kyrloherden Thelberg, som på samma gång å Öre samlingens wägnar tackade gifwaren för den ftors artade gäfwan. Aktningsbetygelse. Culluppsyningsmannen Anders Holmstrom, som i 9 år tjenstgjort wid Sundswalls tullfammare och förliden månad ut nämdes till enahanda befattning i Kylley på Bot land, erhöll wid fin i dessa dagar företagna af: flyttning härifrån af perfonalen wid Sundswalls tullkammare, såsom ett uttryck af dess aktning för den afgåendes nit och pligttrohet i tjensten, en wäl arbetad och med lämplig in rift försedd nus dosa af silfwer. Minnesgäafwan blef i hela tull: kammarpersonalens närwaro till hr Holmström öfwerlemnad af hr tullförwaltaren Kidron, som derwid i bjertliga ordalag toltade gäfwans bety delse. S. P. ÄAfsked bar k. m:t bewiljat kaptenen mid Jämtlands faltjärekär, ridd. af kongl. Swärdsorden, Gustaf Wilhelm Dahlström. K. m:ts framställning, att den järnmwäg, fom kommer att fran Torpshammar eller annan punkt å den från Storwik upåt gående stambanan ans läggas till ritsgränsen mot Norge, en norit ftatsbana från Trondhjem till mötes, må byggas bredz spårig, är af stalsutikottet tillstyrkt. Norska stortinget ha: mottagit kongl. fram sättning om anslag till anläggning af en järnwäg från Trondhjem öfwer Meraker till riksgränsen (från 1 juli 1874 till 30 juni 1875, utom återse stoden af stortingets anslag 1873, ytterligare ett belopp af 800.000 ironor). Oskarshamns mekaniska verkstad har i dessa dagar emottagit beställning af och afslutat kontrakt om byggandet för ryttmästare Tell Ojterz man och medintressenter i Östersund, a en pros pellerjärnängare af 75 fots längd och 15 fots bredd samt med 407 fots djupgående, hwilken inredes under öfwerbygnadens däck med en akter och en förfalong. Dessutom äro under arbete 4 större och mindre järnångfartyg, hwilka närma sig sin fulländning. Ett af dessa fartyg tillhör Gefle—Löfsta utwidgade ångfartygsbolag, oc det andra bygges för hr Fors fell i Sundswall. Det tredje tillhör ett bolag i Piteå. Sällskapet för Norrlands vil höll i fredags afton i slojdnolans stora hörsal det af of i ett föregående nummer omnämnda kretsmötet med fina å denna ort wistande medlemmar och andra för sällapets ändamål intresserade personer. Ordet fördes af landssekreteraren I. A. Thome, fom föredrog och utredde de til diskussion framssälda fragorna, af hwilka den första i ordningen tilldrog sig största upmårksamheten oc föranledde flere af deltagarne i mötet att upträda. Denna fråga affåg åftadfommandet af en jernmwägsförbindetje mellan Bottnika wiken och isfri hamn i Norge öfwer Norrbotten förbi der warande malmfält och de åtgarder, som i anleduing deraf böra midtagas. Ordföranden utwedlade släl, jom i flera hänseenden tala för en banas byggande utmed Gelliwaras outtömliga malmförråd, och upplyst, att de ö riga fretsmötena uttalat fig för den åliaten, att frågan borde öfwerlemnas åt en fomite af sakkunnige, framstående män, hwars ord örande och ledamöter fällftapet stulle inom eller utom fig utfe. De öfriga talarne uttalade fig samtliga för den i fråga fatta j irnwägsbygnaden, hwars fördelar i ekonomistt hanseende ansågos höjda utom allt twifwel. Men dåremot wille några af dem, nämligen professorerna Ångström och Thorell amt kapten Schubert, hwilka sistnämnda undersökt den föreslagna linien, att en undersokning skulle ans ställas angående qvaliteten af Geliwarafaltens malm, innan man widtoge några widt omfattande åtgärder. Upgifterna om malmtillgångarna woro daremot öfwerensstämmande, sa ått man i det allet ide behöfde hysa några farhågor. Hr Nys strom ansag daremot, att fragan wåre i det kick, att den nu kunde beswaras, och wille hafwa detta swar affattadt i öfwerensstämmelse med de öfriga kretsmötenas. Efter slutad diskussion förenade sig mötet om den meningen, att tiden wore inne för utseende af en komitå, hwarjämte den önskan uttryctes, att komit n först oc främst mätte taga i betrakftande, om någon undersökning bör ega rum eller icke. J afseende å det andra spörsmålet wore alla talarne, her Thomie, Nyström, apotekaren Brun och major Adelsköld, likasom mötet sjelft, ense dårom, att Norrland, i händelse dess behof af säd för wintermanarna blefwo större än wanlligt ide kunde under wissa förhallanden, t. ex. tidigt isbelaggande af wattenkommunitationerna, få detta behof syldt i rättan tid, och att detta förhäll inde more af beskuffe:het att påkalla statsmakternas upmärisamhet och ett paskyndande af norra frame Å : op banana hysvanSa CM daonn,..0