Sundsvalls tidning – 9 maj 1874, sida 2

efter nägot bättre. Härsör hade man i främsta rummet att tacka skolans ädle föreståndare hwars warma stämma man i dag ej fick höra från de plats, framför folkhögskolans lärjungar, åt Hwik ken han egnat sitt lif. Ada wille af fullafte hjärta önska honom åter hälsa och krafter. Om hans nit funnes ej mer än en tanke. — Talaren bad Lär jungarne med högtidligt allwar, att de, utkomna i det brusande lifwet, noga skulle wakta fig från att genom sitt upförande sätta en owåärdsam fot på den späda men ädla planta, til hwilken fröet här blifvit nedlagdt. Han uttalade den förhopp: ning, att hwad ynglingarne i follhögskolan lärt, måtte komma dem att inse, att hwad fom åter: stär att lära är ännu ofantligt mycket mera. Han bad dem til sist wara wälkomna åter till nästa läroår: Odlingen fordrar twå bruk, ett wårbruk och ett höstbruk. Sedan folksången blifwit afsjungen, höll doms kyrkokomministern Wahlfisk afslutningsbönen, som beledsagades af salmverser. Af lärjungarne hafwa 4 anmält fin bestämda och mer än 20 fin wilkorliga önskan att återfoms ma till ffolan näfta läroår. . Folkhögskolan. En bresskrifware til Ösigöta Korrespondenten ytrar — med anledning af ett besök wid Östergötlands folthögskola på Lunnewad — bland annat följande: Folkhögstolan är ny i wärt land. Liksom alt nytt, har hon möts med misstroende eller, i bästa fall, betäntsamhet. Jämförd med andra nya ins rättningar, har hon dock få til wida haft frame gång, att bon erhållit i allmänhet anslag både af slaten, landsting och hushållningssällskap. Men detta gör ej tillfyllest; will man målet, måste man wilja medlen, och härutinuan wisa sig de olika länen, fom ba follhögskolor, ganska skiljaktiga. En bland de lyckligast lottade i detta fall torde wara folkhögskolan i Nerike, bwilken lär ega ett ordentligt fysistt kabinett samt funna förfoga öfwer oms kring 2,000 kronor årligen till undermisningsmaterielen; Lunnewad lär för jamma ändamäl endaft kunna förfoga öfwer 200 kronor. Östergötland är ett ritt län, kanske Sweriges rikaste; det bör då i folkuplysningens wäg ej stå tillbaka för nås got annat; det bör ha en egen, rymlig och ändar målsenlig lokal för sin folihögskola, och det bör förse henne med en materiel, fom motswarar benz nes höga fordringar. Ty folkhögskolans fordringar äro i fanning höga. Hon är för den ftora, s. k. burgna, allmänheten en ersättning för elementarlärowerken; hon skall fostra kärnan af framtidens män, ej dem fom Lef: ma af fin tjenst och mer eller mindre äro statens tjenare, ej håller dem, fom mäste flita dagens stor sta tunga och ej ha råd att staffa fig mer uplysning än den mest nödtorftiga, utan dem, fom, tjälfegande och oberoende, en gång taga landets wäl om händer, och för hwilka en fann bildning är mera nödwändig än för någon annan. Vermlands folkhögskola. Enligt IBecmlands Tidning har till Jöreståndare för Wermlands läns blifwande folkhögskola blifivit antagen fivilinz geniören A. Nordblad. Hr N. har i 5 år före stätt Önnestads folkhögskola i Skåne. om-organisation af lotsväsendet. En ge: nomgripande om-organifation af lotswäsendet i jamband med omarbetning af lotsförordningen och reglementet synes möjligen snart föreftå. Den af k. m:t 1872 nedsatta komite bar nämligen nu, fe dan rikets kuster med deras fegelleder och lotsplatser först blifwit besökta och derefter ett midt omfattande arbete i form af betänkande jämte bilagor och tabeller utförts, inlemnat detta betänkande till k. m:t. Enligt hwad til mår fun slap kommit, lär detta betänkande bland andra förslag uptaga lotstaxornas förenklande och Iotåleds örteckningarnas omarbetning, inrikes fyroch bäkafgiftens återinförande, lämplig lönereglering för lotspersonalen m. m. ech, i fall dessa förändringar af k. m:t stulle bifallas, uphäfwande af lotspligtigheten för alla fartyg, hwilket torde hafwa till följd och stå i samband med nyss nämda lönereglering, enligt hwilken lönerna fomme att utgå ym . k. garantilöner. Det är meningen, att i händelse detta betänkande minner f. mits sanktion, den genom gripande förändringen ffulle komma att taga fin början från och med den 1 januari nästkommande år. (S. D.) Hufvudstadens fabriksoch manufakturverk. Sammanlagda wärdet för Stockholms fa brikers och manufakturinrättningars tillwerkningar upgår för år 1873 til en summa af 30.002,979 kronor 4 öre, och deras arbetsastyrka til 8,540 perfoner. Sveriges järnvägar. Med den anmärkning att några järnwägar i Skåne och Wermland tors de waran under bygnad, ehuru därom saknas fä kra upgifter upgifmer Nerikes Allehanda att Hela längden af Sweriges järnwägar utgör 425,, mil, bwilfa, fördelade på Sweriges yta, gifva 1 mil järnwäg på 9,, kvadratmil samt för I,900 inmå nare, för 5,, millioner. taxeringewärde för faftigs Hor nm t:.JJHAAAA2 ita