Sundsvalls tidning – 7 maj 1874, sida 3

Hwarjehanda. Swar på tal. En ängtåtsiapten ardetade fig från med fin ångbåt i mörler och dimma, då han plösliaer hör utkilen ropa: EStonure ntan orterna! So hnären war tätt b:edwid, cCc när öångsuten pasferade den jamma, rot sastenen: ÖÅwas nör ni med er fö dömea slonare här i mar.r.t ulan lan erna? Få terna fråga swaradslenp ren: 7Omad tusan går pi muo er änghat på fe futs wallen — och sfumma fund stötte ångbåten på grund. Å. ä, lära Eting, oc en matmor i en of de Holden goda sami , der man hakar sitt bröd hemma och if. kårer det hos bagaren, til fin nyss antagnartjenseflicka, lära Stina, i morgon fo! mi ställa till ett Dal DI ma? då ändå teflot utorast St: 2 en rödblommnig, gladlynt jänta frän bondlandet. — Trestigt.. , menade mat nodren, jom war man. mid helt annar låt från si a förra ticufteandar, iå, tycker du werlligen Det sv. Ro, jo men, för då blir en få ven och besflasr om händerna! cmå orjaler, stora werkningar. Ett ofruntine mer, iuajsesjatt med fina hujhaflsgöremeal, upptäckt en ratta i en aj fina mjöltlunnor Ett annrat fruns ti:mer ffulle i ett fådant fall hafwa utssött ett föga tvinlat sftril oc tagit till flytten. Men detta fruns ti nmer Gade blifwit utrustadt ed mer än wanligt mo). Hou widtalade fin man o:t laddr on bössa. falla lisi jia sin hund och ställa sig jemte hunden på ett wift afsänd Derejter tlef Bon upp på on trappa och bör de att flå blond tnnnorna med en stor läpp. Genast störtade råttan fram och red på golwet. Hunden började att försölja henne. Mannen sköt men träffarse hunden. Fruntimret blef försträckt oh föll ned för trappan. Mannen, jom trodde att han sljutit bufnun, styede fin måg och har aldrig syn få till mera. åttan undkom. Du omrdgörl ga. Får jag då aldrig mer återse er, min hutea sköna? AH, ha ad tänser ni om mig! Nej adrig. CRUEL ni då ide ons föga min, hwar ni har ort sälerligen ongenäåma oc liniwa bem 27 MIRj. — Ni förelämpar mia, min herre! Jag blir wid hwad jag redan sagt. Fur lunde jag dessutom tilltro er göra er den möran att upföla den aflägsna —datan och blond dass många husnummer n:o 19, eller sadan förda af er att gå 3 trappor upp, dör ven till nenjter! Nej, udd, jag fan ej efteriomma er daffan ! (ITNE ETT