FA H 92 Frän utlanöct. Frankrike. Den lärde och allmänt aktade bi: skop Dupanloup i Orleans har funnit sig manad att i ett herdabref till sitt stifto presterskap taga till ordet imot det myckna ova, fom för närwa: rande bedrifwes i Frankrile med underwerk, gu domliga uppenbarelser, proretior o. s. w. Böcker med dylikt innehall äro f. n. mycket begärliga och såljas i tusental, och de fom göra i underwerl od) profetior, finna yrfet för lönande för att ide utbilda sin konst. — Med fromt allwar och mwäl: talighet wänder sig nu biskopen i nämda bref imot de bedragare, fom ockra på det af olyckor och mot: gångar förkrossade och öfwerretade folket.Gud — säger han — fom gifwit of förnuft och fri wilja, kan icke wilja, att wi handla som om wi ide egde någotdera. Om det öfmernaturliga oc få alltid är möjligt, om def fälla också ide är ut: tömd, om Gud utgjuter fin ande öfwer fina tje nare, när det honom godt synes, få är det äfven lika sant, att Gud ide i allmänhet styr of genom uppenbarelser och mirakler Men man påträffar nu öfwer alt personer, som under nu warande olyckliga förhållanden synas rakna endast på få dana. Helt nyligen sade någon på fullt allwar till mig: (Gud skall göra ett underwerk, Gud skall slå ett stort stag. Och när jag frågade: Huru wet ni det?, swarade han: Ni skall få fe; jag fan ide lemna några bewis, men jag är fäfer därom. Helt wisst ar detta ide den sanna frombhes tens eller den uplysta trons fpråt. En mängd wanwettiga förutsägelser anföras därefter ur de arbeten, fom nyligen spridt fig landet omkring. — Hans bref söker sedan på åtstilliga sätt marna för det orätta i att lata fromheten urarta till widjtepelse, och en sadan warning synes högeligen wara af nöden. Fngen — sager en korrespondent till sTimes — fom wistats nagon tid i Frankrike sedan 1870, ifall finna fig öfwerraskad af att träffa personer, fom äro lifligt öfwertygade, att ett under: werk skall höja landet ur dess förfall. Detta folts öfwerdrifna nationalstolthet och fåfänga erhöllo un: der det olyckliga triget och de därmed följande förödmjukelserna ett få förfärligt flag, att folket för: wildades och beröfwades nästan sina sinnens bruk. En mängd swagare hjärnor i landet kunde icke ut: härda de många på hwarandra följande nederla: gen, krigets fasor och Frankriles besättande af fiender, för hwilka man räknat på att diktera lagar i deras egen hufwudstad. Under friget med preussarne od) kommunen bundos tryckfriheten och Yt: tranderätten på många fätt, oc) den yttre merlden war på för lang sträcka afskuren för att få reda på enstildheterna af hwad som då tilldrog fig i Frankrike, där enskildas undergång ide wäckte fynnerligt upfeende under fäderneslandets allmänna olyckor. Men det är ett safförhallande, att ett ide ringa antal personer begingo själfmord och en stor mängd förlorade förstandet. Oc det är natur: ligt, att ett wida större antal mannistor blifwit